Jennie Sjöholm, disputation vid Luleå tekniska universitet 2016. Foto: Kjell Öberg/Norrbottens museum Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Kulturarvsprocesser i stadsomvandling

Publicerad: 19 maj 2016

Jennie Sjöholm kan numera titulera sig doktor efter att hon disputerat inom forskningsämnet arkitektur. Hennes avhandling handlar om kulturarvsprocesser i den byggda miljön; hur bebyggelse värderas och omvärderas som kulturarv. Fallstudie är stadsomvandlingen i Kiruna.

Avhandlingen syftar till att öka kunskapen dels om kulturarvsprocesser i den byggda miljön, och dels om hur kulturarvsprocesser interagerar med strukturella förändringar av bebyggelsemiljöer. Forskningens teoretiska utgångspunkt är begreppet “kulturarvisering”, det vill säga den process genom vilken föremål, byggnader, platser och dess användning omvandlas till kulturarv.

jennie-sjoholm-ltu-foto-Norr-Mus.jpg
Foto: Kjell Öberg/Norrbottens museum

Arbetet visar att kulturarvsprocesser är komplexa skeenden. Föreställningar om, och skapande av, kulturarv påverkas bland annat genom stadsplaneringen. Synen på vad som gör kulturarvet meningsbärande sker huvudsakligen på fyra olika sätt i en kulturarvsprocess: nytt kulturarv kan tillkomma; erkänt kulturarv kan bekräftas; erkänt kulturarv kan omtolkas; erkänt kulturarv kan avfärdas.

Varför studerade du stadsomvandlingen i Kiruna?

–  Kiruna, som är en gruvstad i norra Sverige, etablerades som kulturmiljö på 1980-talet och en stor del av den byggda miljön är idag skyddad. Hela staden, inklusive gruvbergen, är kulturmiljö av riksintresse. Vissa byggnader skyddas genom Kulturmiljölagen, eller i detaljplaner genom Plan- och bygglagen.

–  När nu Kiruna planerar en stadsomvandling för att gruvbolaget LKAB ska kunna fortsätta sin järnmalmbrytning leder detta till att stora delar av bebyggelsen måste omlokaliseras. Det är därför relevant att undersöka hur bebyggelsen hanteras som kulturarv i den storskaliga stadsomvandlingen, där bebyggelsemiljön oundvikligen kommer att förändras.

Hur ser kulturarvsprocesserna ut i Kiruna?

–  Studien visar att Kirunas formellt erkända kulturarv sammanfaller med det som definieras som “auktoriserad kulturarvsdiskurs”. Denna kulturarvsdiskurs har utmanats under stadsomvandlingen. Syftet med ett bevarande inte tydliggjorts och åsikterna hos olika aktörer har gått isär om hur kulturarvet bör hanteras.

–  Aktörernas uppfattningar har även förändrats över tid, och stadsplaneringen har sammantaget påverkats av flera olika intressen och underliggande diskurser, såsom kulturarv, stadsutveckling, och skapande av arkitektur. Detta har lett till nya kulturarvsprocesser, där vissa delar av det formellt utpekade kulturarvet har bekräftats som värdefullt kulturarv, andra delar har avskrivits som kulturarv, men inget nytt kulturarv har identifierats.

Vad kommer du att arbeta med i framtiden?

–  Avhandlingen har gjorts inom ramen för projektet Stadens kulturmiljöer, som fortsätter året ut. Projektet finansieras av forskningsrådet Formas, som fokuserar på kulturarvsprocesser i stadsomvandlingsprojekt, avslutar Jennie Sjöholm.

Jennie är invald i styrelsen för Svenska industriminnesföreningen som värnar industrisamhällets historia och kulturarv i Sverige samt styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen, och även med i redaktionskommittén för deras tidskrift Byggnadskultur.

Jennie Sjöholm

Sjöholm, Jennie - Biträdande universitetslektor

Organisation: Arkitektur, Arkitektur och vatten, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Telefon: 0920-491849

Taggar