Luleåforskare utser landningsplats på Mars

Experter har nu identifierat två platser på Mars som möjliga landningsplatser för expeditionen ExoMars 2020 vars uppdrag är att hitta liv på den röda planeten. Luleå tekniska universitet är en viktig aktör i den komplexa urvalsprocessen av landningsplats.

– Besluten fattas genom konsensus inom forskarsamhället och naturligtvis känner vi oss oerhört glada över att få bidra till den här internationella insatsen, säger Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Tillsammans med Maria Paz Zorzano, även hon professor i atmosfärsvetenskap vid samma lärosäte, har han deltagit i en liten grupp med experter som på inbjudan av den Europeiska rymdorganisationen (ESA) medverkat i urvalsprocessen.

De två platser som valts ut ligger på Mars norra halvklot och heter Oxia Planum och Mawrth Vallis. Båda platserna uppvisar ett rikt register över Mars geologiska historia och flera miljarder år gamla spår då planeten var mycket fuktigare; en avgörande omständighet eftersom ExoMars handlar om att besvara den eviga frågan om det finns liv på Mars.

Passande miljö för HABIT

Under expeditionen ExoMars 2020 kommer ESA skicka en obemannad rymdfarkost, en rover, och en rysk plattform till Mars. Rovern kommer att köra runt och undersöka planeten medan plattformen förblir stillastående och undersöker den lokala miljön och planetytan. Ett av instrumenten på plattformen är HABIT, ett instrument konstruerat och byggt vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Omnisys Instruments. HABIT-instrumentets uppgift är att undersöka beboeligheten på nutida Mars genom att kvantifiera tillgången på flytande vatten, mäta värmeintervaller och UV-strålning.

– För HABIT:s del är båda de föreslagna landningsplatserna lika intressanta.  Eftersom vi inte vet exakt vilka miljöförhållanden som kommer råda, kan vi bara göra beräkningar utifrån modeller och mätdata från satelliter. Och utifrån det beter sig de två föreslagna områdena näst intill likadant.

Inget jordliv till Mars

En av de viktigaste frågorna att ta hänsyn till när man väljer landningsplats är säkerheten. För att landningen ska ske säkert, måste marken vara platt utan lutande ytor eller stora stenar. Även de lokala vindarna måste vara förutsägbara, helst mjuka, så att inte landningsmodulen avviker från sin bana under landningsfasen. Det hjälper också om platsen ligger djupt och det totala atmosfärstrycket är högt så det kan bromsa modulen när den är på väg ner mot ytan.

En annan viktig sak är att hålla Mars rent från biologisk kontaminering. Om forskarna hittar någon form av biologiskt liv under ExoMars 2020, ska det utan tvivel komma från den röda planeten och inte från jorden. Det är därför oerhört viktigt att såväl rymdfarkosten som plattformen är rena när de lämnar jorden.

– Livsformer från jorden i form av sporer, skulle kunna överleva en resa genom rymden och producera nya generationer om temperaturen är tillräckligt mild och det finns näringsämnen och flytande vatten, Javier Martín-Torres.

– Dessutom, ett diskutabelt fakta är förstås huruvida vi alls har rätt att kontaminera en annan planet eftersom det kan få konsekvenser för eventuella hypotetiska livsformer som bebor den.

De två utvalda platserna kommer nu att utvärderas ytterligare och det slutgiltiga beslutet fattas runt ett år före uppskjutningen.

Förutom arbetet med HABIT är både Javier Martín-Torres och Maria Paz Zorzano involverade i ytterligare två ExoMars-instrument. De är så kallade co-investigators, det vill säga medforskare, på the Infrared Spectrometer for ExoMars (ISEM) som sitter på rymdfarkosten, och på Atmospheric Chemistry Suite (ACS) på the Trace Gas Orbiter, ett instrument som från sin omloppsbana i rymden undersöker Mars atmosfär.

I media

Kontakt

Javier Martin-Torres

Javier Martin-Torres, Professor, Ämnesföreträdare

Telefon: 0980-67545
Organisation: Atmosfärsvetenskap, Rymdteknik, Institutionen för system- och rymdteknik

Taggar