Jurate Kumpiene, forskare inom Avdelningen för avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet

4-årig forskning om sanering av förorenad mark

Publicerad: 26 augusti 2010

Luleå tekniska universitet kommer att leda en viktig del av ett större EU projekt om sanering av förorenad mark som startar i början av nästa år. Det är ett projekt som ska pågå i fyra år, med ett tiotal medverkande länder och en total budget på fyra miljoner euro. Projektet handlar om alternativa metoder till att schakta bort giftig jord

- Det är ingen hållbar lösning  och om man kan lösa problemet på plats utan att man behöver transportera bort stora mängder jord, som dessutom bara skulle placera om problemen, då skulle det gynna samhället, säger Jurate Kumpiene, forskare inom Avdelningen för avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet.

Några punkter i projektförslaget är fortfarande under förhandling, men projektet ska börja den 1 januari 2011. Det handlar om att utvärdera milda saneringstekniker som kan användas på plats, utan att flytta den giftiga jorden. Man vill hitta fungerande metoder som inte ändrar jordens struktur och funktion, utan istället förbättrar den. För LTU handlar det om en forskningsandel på ca 200 000 euro (nära 1,9 miljoner kronor) på fyra år. Jurate Kumpiene kommer att leda ett arbetspaket i det stora projektet som handlar om harmonisering av metoder för att bedöma långsiktiga effekter av milda saneringstekniker mellan de ingående länderna.

- Mitt jobb är att ta fram metoder som används i olika länder, diskutera dem med andra projektdeltagare och välja ut de mest lämpliga, som kommer att testas i projektet samt koordinera allt arbete kring det och själv göra några tester, säger hon.

Bild; Obehandlad yta förgiftad med arsenik tv och dito behandlad th
Två ytor förgiftade av arsenik, den till vänster obehandlad och den till höger behandlad med järntillsatser som binder arsenik.

I ett tidigare forskningsprojekt i ämnet har man samlat information om s.k. milda marksaneringstekniker bl a genom litteraturstudier. Milda marksaneringstekniker innebär att man inte behöver gräva upp jord eller använda någon annan drastisk metod som förbränning eller jordtvätt med starka kemikalier. Istället handlar det om att ändra egenskaper hos föroreningar i jord med hjälp av miljövänliga tillsatser, bakterier och växter för att göra föroreningarna mindre giftiga.

- Vi kommer att använda åtta olika försöksytor i olika europeiska länder och välja samma metoder som vi ska tillämpa och utvärdera, säger Jurate Kumpiene.

I ca 90 % av alla marksaneringsprojekt använder man idag uppgrävning och deponering av förorenad jord. Till det kommer att man behöver återfylla med ren jord, vilket innebär att man tär på en icke förnyelsebar resurs då man hämtar jord från något annat håll. Två tredjedelar av ett sådant projekt går därför åt till uppgrävnings- och tranportkostnader. Men trots kostnaderna så var intresset för att hitta mildare saneringsmetoder inte särskilt stort, visade den första studien som forskarna genomfört.

- Då kom vi fram till att de flesta beslutsfattare är väldigt försiktiga och vill inte prova ny teknik om de inte säkert vet att den fungerar. Vi har än inga stora demonstrationsprojekt som visar att det kan fungera långsiktigt, och därför har vi ansökt att få göra ett storskaligt projekt där flera länder är inblandade och där man systematiskt kan följa upp redan etablerade fältförsök med mild sanering, säger hon