660 liter plastförpackningar per studentgrupp sorterades i kursen "Avfallsteknik" Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Sopsortering vid LTU

Publicerad: 17 februari 2014

Studenter från programmen Naturresursteknik, Industriell ekonomi och Samhällsbyggnad deltog i kursen där hushållssopor från en stadsdel i Luleå analyserades. Man ville undersöka hur noggrant det egentligen sorteras och i detta fall hade man fokuserat på plastförpackningar, en typ av avfall som ofta hamnar i bingen för brännbara sopor istället.

- Annars är luleborna ganska bra på att sortera glas och tidningar till återvinning, säger Lektor Lisa Dahlén, som leder kursen Avfallsteknik, men när det gäller plast är vi sämre. Förpackningar innehåller ofta flera olika material och detta skapar förvirring i sorteringen.
 


"Att rota i andras sopor" är till viss del en integritetsfråga och därför avslöjas inte vilken stadsdel som undersöks i denna övning. Studenterna finsorterar innehållet i den binge som varje grupp tilldelats a´ 660 liter plastavfall. Man väger och protokollför alla  felaktiga material som hittas och sedan utvärderas resultatet i en labbrapport. Noggrannheten i folks vilja att sortera rätt tycks till viss del styras av var man bor, säger Lisa, som har några års erfarenhet av liknande analyser.

Om man måste transportera avfallet från bostaden till en återvinningsstation så ökar antalet felsorterade material. Bor man däremot i ett område där soprummet ligger nära bostaden och har tydliga kärl för olika avfallsprodukter så är det lättare att göra rätt. Sedan kan man ju tänka sig att det slarvas en hel del sommartid när folk kommer hem från sommarstugor eller en helg i båten där ofta allt hamnar i samma påse.

Pressfoto-Sopsortering-vid-LTU-2014.jpg

Det finns en hel del kvar att göra innan vi kan nå god effektivitet inom materialåtervinning från hushållens avfall, avslutar Lisa, som också hoppas på att de som producerar förpackningar ska bli ännu bättre på innovativ miljövänlig design.

Resultatet av den senaste årens analyser har visat på mycket stora skillnader i felsorteringsgrad, även inom samma bostadsområde. I de sämsta proverna har  det bara varit ca hälften rätt sorterat, medan de bästa var mer än 90 % rätt. I år var ca 85 % rätt material, men det var en ovanligt stor andel plastsaker som inte är förpackningar. Även om det enligt reglerna egentligen bara är förpackningar som ska samlas in till återvinning så är det många som lämnar alla sorters plastsaker. Det visar att det finns ett engagemang hos medborgarna att bidra till återvinning.

Miljölaboratoriet - Ett av Sveriges främsta miljötekniska Lab