Ragnarlassinantti
Industrimannen Rune Andersson, hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet och professor Håkan Ylinenpää minns Ragnar Lassinantti. Foto: Katarina Karlsson

Lassinantti en sann entreprenör

Publicerad: 27 januari 2015

100-års jubileumet av Ragnar Lassinantti har inletts. På Vetenskapens hus fick åhörarna bland annat ta del av en analys gjord utifrån två konsumkassar med böcker från universitetsbiblioteket. Skulle Lassinantti kunna karaktäriseras som en god entreprenör?

– Visst tusan kan man karaktärisera Lassinantti som samhällsentreprenör, var Håkan Ylinenpääs bedömning efter att ha gått igenom den noga utvalda litteraturen i påsarna.

Det är 100 år sedan Ragnar Lassinantti föddes i byn Neistenkangas i svenska Tornedalen. Han kom att få stor betydelse för utvecklingen i Norrbotten som polisman, riksdagsman och landshövding. Ett flertal arrangemang uppmärksammar nu hans minne 2015. Luleå tekniska universitet fick äran att inleda hela jubileumsåret.

Först ut att tala om Ragnar Lassinantti var industrimannen Rune Andersson som var den förste förvaltningschefen vid dåvarande Luleå tekniska högskola. Han berättade om Lassinanttis avgörande betydelse för att högskolan – överhuvudtaget – etablerades i Luleå.

– Jag anser att Lassinantti haft oerhört stor betydelse för etableringen av högskolan. Utan Lassinantti hade högskolan legat i Umeå och det hade betytt att den tillväxt som nu finns i Luleå inte hade kommit, sade Rune Andersson.

Fixade femtio miljoner

Utöver sin politiska funktion hade Lassinantti också en särskild personlig relation till regeringen som gjorde att han kunde stötta Luleå tekniska högskola på ett sätt, som inte är möjligt i dag, som när högskolan på 70-talet under sin uppbyggnad behövde ytterligare femtio miljoner för att kunna bygga den geoteknologiska utbildningen. Rune Andersson gjorde ett besök på residenset där han förklarade situationen med felkalkyleringar och hur otroligt stora medel som saknades.

– Är det så illa? undrade Lassinantti.

Rune Andersson berättade hur han själv fick sitta kvar medan Lassinantti gick i väg och ringde. Så kom han tillbaka.

– Jag har pratat med Sträng (Gunnar Sträng, finansministern). Det är klart med femtio miljoner.

Det var då Rune Andersson verkligen fick klart för sig vilken oerhört stark ställning Lassinantti hade i regeringskansliet.

RagnarLassinantti
Jenny Samuelsson, chef för Luleå universitetsbibliotek och Staffan Sarbäck, universitetsdirektör höll i inledningen av 100-års jubileumet av Ragnar Lassinantti

Lassinantti hade också sin bakgrund som polisman i Övertorneå och en av de historier han berättade för Rune Andersson från den tiden handlade om när Lassinantti satt i Haparanda tingsrätt under en rättegång gällande en smågangster. Domaren var som så ofta från södra Sverige, så det behövdes rättegångstolk för att klara tornedalsfinskan.  Plötsligt slutade dock tolken att översätta. Domaren uppmanade honom att fortsätta översätta för den åtalade, men det ville inte tolken.

– Nää, för han bara ljuger.

Även Håkan Ylinenpää mindes historieberättaren – och långtalaren Ragnar Lassinantti när han delgav åhörarna ett personligt minne från Tromsö, 1972, när Håkan Ylinenpää själv bara var tjugo år. Det var stor Nordkalottmiddag. Lassinantti stod i centrum.

– De kom in med en härlig entrecote som jag just skulle hugga in på när Lassinantti började sitt tal. Jag var uppfostrad på det viset att jag inte fick äta när någon höll tal. Men karln höll ju på att tala 1,5 timme…och när jag äntligen skulle få sticka gaffeln i köttbiten, sa Lassinantti, och nu tar jag en kortare version på finska för mina finska vänner, och så talade han i 45 minuter till…Han blev ökänd för sina långa tal men han var en gudabenådad talare och jag vet att han förberedde sina tal mycket noga, bland annat med hjälp av sitt stora personliga bibliotek.”

Ragnarlassinantti
100-års jublieum av Ragnar Lassinantti inleddes i Vetenskapens hus

I sin analys av Lassinantti som entreprenör, som  Håkan Ylinenpää gjort enkom för denna dag, fann han att Lassinantti hade förmågan att agera proaktivt i hög grad och att ta egna initiativ, men i något mindre grad vara risktagande som entreprenör. han behövde inte ta personliga risker ekonomiskt. Det som Håkan Yllinänpää menar gjorde Lassinantti så framgångsrik som samhällsentreprenör, var hans unika och genuina förmåga att knyta kontakter. I dag kallar vi det att nätverka.

– Just det här att han inte bara rörde sig i de finare salongerna utan även bland vanligt ”bondfolk” karaktäriserar honom. Han hade också en god portion humor som smörjmedel. Jag klassar honom som en femma på en femgradig skala som nätverkare. Det var den förmågan som gjorde att han som entreprenör kunde ligga före i tanken, och hellre förekomma än att förekommas, sade Håkan Ylinenpää.

På Vetenskapens hus talade senare under dagen även Curt Persson, landsantikvarie i Norrbottens län, Caroline Graeske, universitetslektor i svenska och professor Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.

Föreläsningarna i ljud och bild