Stadsplanering
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Social segregering motverkas med hållbar planering

Publicerad: 27 mars 2015

I storstadskommuner som Göteborg och Malmö med stor social segregering ökar intresset för att planera för en hållbar social utveckling som motverkar utanförskap. Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit fram en rapport om hur och i vilken grad hållbarhet, och inte minst social hållbarhet, beaktas i kommunernas stadsutvecklingsarbete.

I landets kommuner har hållbarhetsarbetet pågått i flera decennier. Trots det har inte så mycket förverkligats.

– Många kommuner har bra kunskap om de ekologiska aspekterna som rör natur och miljö, säger professor Kristina L Nilsson, Luleå tekniska universitet som gjort undersökningen tillsammans med kollegan Emil Iversen. Att planera för social hållbarhet är däremot mindre utvecklat. I Göteborg och Malmö kommuner, där bostadssegregation skapar stora sociala skillnader, ser man hur viktig det sociala perspektivet är på den byggda miljön och där ligger man långt framme med motåtgärder.

 I rapporten presenteras exempel på hur stadsutvecklingsplaner kan utformas för att minska sociala skillnader. I Göteborg och Malmös problemområden satsar man på förtätning och på att blanda hyresrätter med bostadsrätter, radhus m m – allt för att möjliggöra för en s k bostadskarriär inom områdena. ”Bokaler” som fungerar både som bostad, företag eller föreningslokaler, är ett annat sätt att öka blandningen.

– Vår undersökning visar att med social- och barnkonsekvensanalyser kan man stärka social hållbarhet i sin planering. Samverkan och åter samverkan, mellan politiker, tjänstemän och medborgare, är också väldigt viktigt för att åtgärderna ska bli långsiktigt hållbara. Att påskynda planeringen riskerar hållbarheten på lång sikt. Bostäder och infrastruktur är stora, dyra satsningar som ska stå i flera generationer. Då vinner man väldigt lite om man sparar in några månader på att påskynda planeringsprocessen.