Eva Fjällström
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Genomtänkt läsning ökar interkulturell förståelse

Publicerad: 3 oktober 2017

Läsning av skönlitteratur lyfts ofta fram som en nyckel till ökad interkulturell förståelse. Att det vidgar läsarnas vyer och ger en mer tolerant bild av en annan kultur än vår egen. Men den skönlitterära läsningen har även en inneboende problematik som kan försvåra en sådan utveckling.

Pågående forskning vid Luleå tekniska universitet undersöker kopplingen mellan interkulturell förståelse och läsning av skönlitteratur inom ramen för språkundervisning. 

– Listan på möjligheter och fördelar kopplade till läsning och kulturell förståelse kan göras väldigt lång. De flesta av oss har läsupplevelser som väckt ett intresse för en ny plats, andra människor eller en reviderad syn på den kultur man själv är bärare av, säger Eva Fjällström, doktorand vid Luleå tekniska universitet, och fortsätter.

– Men det finns även en viss inneboende problematik i det här. Kulturella aspekter i litteratur kan göra att texten blir väldigt svår att förstå och det finns även en risk att man förlitar sig på nedärvda kulturella referenser som kanske inte stämmer överens med litteraturen som man läser. En annan risk är att man som läsare bygger sin förståelse på stereotyper eller att man generaliserar någonting, som i en viss text bara representerar en viss karaktär eller en viss händelse, till en hel kultur eller samhälle.

Referensram för hur vi förstår oss på vår omgivning

Att den här generaliseringen sker har sin förklaring i hur vi människor skapar mening och förhåller oss till ny information. Inom kognitiv psykologi pratar man om ”kognitiva scheman”, generella modeller för olika situationer som vi har som referensram för att förstå oss på vår omgivning.

– Schemat för ett restaurangbesök exempelvis innehåller generellt beställning av mat och dryck, någon typ av service, att man konsumerar det man beställt och att man betalar för sig. Och ju mer vi äter på restaurang desto mer utvecklat blir modellen för den här situationen eftersom den både kan byggas ut och justeras för att innefatta ny information. Kognitiva scheman är individuella och bygger på varje individs unika upplevelser men individer som delar kulturell bakgrund och liknande upplevelser har naturligtvis likartade scheman. Nya insikter och upplevelser kan möjliggöra en omvärdering av befintliga scheman säger Eva Fjällström som menar att det är viktigt att läsare har en medvetenhet om hur deras förkunskaper påverkar deras läsförståelse.

Öka elevernas förståelse

– När vi läser litteratur aktiverar vi olika kognitiva scheman och sammankopplar ny information med det vi redan vet. Det man har sett i tidigare studier är att det finns en tendens att ny information som inte passar in i schemat omedvetet sorteras bort eller att man anpassar det man läser till befintligt schema. För att åstadkomma interkulturell förståelse är det därför väldigt viktigt med en medvetenhet om vilka typer av referensramar man är bärare av. I undervisningssammanhang sker inte det här per automatik, men väl genomtänkta undervisningsupplägg kan leda långt och ge goda möjligheter att öka elevernas förståelse för andras och sina egna kulturella referensramar.

Forskningen kring läsförståelse och kulturell medvetenhet presenterades vid det årligt återkommande arrangemanget Europeiska språkdagen vid Luleå tekniska universitet. Där presenterade anställda vid universitet sin och andras forskning på temat språk.

Kontakt

Eva Fjällström

Fjällström, Eva - Doktorand

Organisation: Engelska med didaktisk inriktning, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-493090

Taggar