Hoppa till innehållet

Till gloslistans försvar

Publicerad: 1 oktober 2020

Den klassiska gloslistan anses i dag vara en relik från äldre tiders skola, trots att forskning visar att det faktiskt kan vara ett framgångsrecept för skolelevers språkutveckling

− Många rynkar på näsan när de hör ordet gloslista men aktuell forskning visar att det är ett utmärkt verktyg för ordinlärning och därmed språkutveckling, säger Denise Bergström, doktorand vid Luleå tekniska universitet.

Ger ett utökat ordförråd

Denna något kontroversiella slutsats presenterades på den årliga Språkdagen på universitetet. Hennes egen forskning i ämnet bygger på intervjuer med lärare, läromedelsförfattare och redaktörer av läromedel där det framkommer att många ser negativt på gloslistan trots att forskningen visar på många fördelar med användandet av glosor som pedagogiskt verktyg för ett utökat ordförråd.

− Vikten av ordinlärning för språkutveckling går inte att överskatta. Utan ord kan vi inte göra särskilt mycket alls med språket och för att kunna förstå texter och kunna kommunicera på ett målspråk så krävs det ett ordförråd på många tusen ordfamiljer. I termer av förståelse av text så brukar man säga att man behöver kunna 98 procent av orden i en text för att förstå vad man läser, berättar Denise Bergström och fortsätter.

− Om en elev ska lära sig de tusentals orden och ordfamiljerna som behövs för att tala ett språk är gloslistan ett väldigt bra verktyg för att ge eleven ett utökat ordförråd. Men det behöver självklart kompletteras med ett fördjupande arbete som sker både strukturerat men också i mötet med språket man studerar. Glosorna i sig räcker inte men de kan fylla en väldigt central funktion i att nå den höga ordnivå som vi vill komma upp i.

Repetition viktigt

Den stora fördelen med gloslistor är att det uppmärksammar eleven på utvalda ord som utökar det basala ordförrådet som krävs för att lära sig ett språk.  Även om det av många anses förlegat och kontraproduktivt att plugga in ord från en gloslista visar forskningen att så inte är fallet om orden återkommer kontinuerligt i undervisningen.

− Den viktigaste komponenten med att lära sig ett ord är att man repeterar orden många gånger och utspritt över tid. Det funkar inte att nöta glosorna dagen innan ett läxförhör för att verkligen lära sig orden. Kanske är det i så fall bättre att man har glosläxa mer sällan och istället övar orden flera gånger. 

I dag finns många moderna sätt att arbete med glosor, både digital och analogt, men det kanske bästa sättet är att använda sig av marginalglosor menar Denise Bergström.

− Att han en gloslista i marginalen när man läser gör att läsningen fungerar bättre som ett verktyg för ordinlärning och det viktigaste första steget i att lära dig ett ord är att du betraktar det som en språkdel och inte som en del av kontexten. Och då är gloslistan till väldigt stor hjälp. I läxläsningen kan vi genom gloslistan göra kopplingar mellan ett ords form och dess betydelse men allt detta ska givetvis kompletteras med fördjupande arbete.

Denise Bergström tillhör forskarskolan PROFS (Praktiknära skolforskning) som är en samverkan mellan Luleå tekniska universitet, Luleå kommun, Bodens kommun och Region Norrbotten.

Kontakt

Denise Bergström

Bergström, Denise - Doktorand

Organisation: Engelska med didaktisk inriktning, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-493008

Taggar