Ida Lindh och Sara Thorgren
Doktorand Ida Lindh och biträdande professor Sara Thorgren, båda verksamma inom entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet. Foto: Melina Granberg Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Entreprenörskap kan tjäna fel syften

Publicerad: 19 april 2016

Svenska skolan ska jobba med entreprenörskap. Men istället för att fostra barn och ungdomars företagsamhet och idérikedom, riskerar entreprenörskap i skolan istället att användas för att bevara existerande lokala näringslivsstrukturer och arbetstillfällen. Det visar forskning vid Luleå tekniska universitet.

– I vissa kommuner har man en väldigt positiv attityd kring entreprenörskap. De har en hög grad av företagsamhet och entreprenörskap i skolan ses inte som något kontroversiellt. Där blir entreprenörskap i skolan ett sätt att få fram fler företagare och för unga att skapa sina egna bilder av vad de kan göra i framtiden, säger Ida Lindh, doktorand inom entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, och fortsätter:

– Samtidigt finns det kommuner med en mer negativ attityd till entreprenörskap. De har inte så hög andel företagare och entreprenörskap i skolan blir en kontroversiell fråga, mycket på grund av att det saknas kunskap. Där ser man det som ett sätt att rädda och bevara befintligt näringsliv genom att skapa fler anställningsbara unga som kan lotsas in på den lokala arbetsmarknaden, säger Ida Lindh.

Unik studie granskar policys

Sedan år 2000 har policydokument från OECD, EU, svenska regeringen och Skolverket fastställt att entreprenörskap ska genomsyra all utbildning, från förskola till gymnasienivå. Sedan är det upp till kommunerna hur man jobbar med det rent praktiskt.

Ida Lindh och Sara Thorgren, biträdande professor inom entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, har genomfört en unik studie som undersöker dessa policyer – hur de har förändrats över tid samt hur de tolkas och implementeras i olika kommuner runt om i Sverige.

– Vi har undersökt fyra kommuner. Två med hög grad av företagsamhet i stad och glesbygd och två med låg grad av företagsamhet i stad och glesbygd. Forskningen visar att policydokumenten tolkas väldigt olika beroende på vilken entreprenöriell kultur och tradition som finns i kommunen. Det gör att det blir stor skillnad i hur man jobbar med entreprenörskap i skolan, vilket också tydligt visar sig leda till olika resultat, säger Sara Thorgren.

Utvecklingen riskerar hämmas

Syftet med policydokumenten är att öka den entreprenöriella kulturen i Europa. Forskarna menar att målet inte kommer att nås om det ser ut som det gör idag och de efterlyser bland annat tydligare policydokument.

– Den stora variationen i tolkningen av syftet med entreprenörskap i skolan riskerar att leda till stora ojämlikheter för eleverna, vilket i sin tur riskerar att förstärka de skillnader som redan finns vad gäller företagsamhet kommunerna emellan. En anledning till detta är den starka betoningen på samverkan med närsamhället, säger Ida Lindh.

– Studien visar att kommuner med låg företagskultur använder entreprenörskap i skolan för att bevara det som finns, och fostra eleverna till anställning i en gammal företagsstruktur. Kommuner som redan har en hög grad av företagsamhet, jobbar istället för att de unga ska kunna stå för det nya och framtidens företagande. Om man använder entreprenörskap i skolan som ett sätt att förstärka det man redan har, så leder det inte till förändring, avslutar Ida Lindh.

Kontakt

Sara Thorgren

Sara Thorgren, Professor

Telefon: 0920-492342
Organisation: Entreprenörskap och innovation, Industriell Ekonomi, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Taggar