Innovationer föds i glesbefolkade regioner

Ett nytt sätt att mäta effekterna av innovationer utmanar bilden av att utvecklingen främst sker i storstäderna. Det är ett av resultaten av sju års forskning om förutsättningarna för innovationer i glesbefolkade regioner.

– Det vanligaste sättet att mäta innovationer har tidigare varit genom att titta på vilka företag och regioner som har patenträttigheter. Men det är ett trubbigt instrument som inte återspeglar verkligheten. Vi har istället undersökt effekterna av innovativitet, säger Håkan Ylinenpää, som vid Luleå tekniska universitet har lett forskningscentret CiiR:s verksamhet sedan starten 2011.

Patenträtten ger inte hela bilden

I företagskoncerner redovisas de immateriella rättigheterna oftast där huvudkontoret ligger, oavsett om de nya idéerna utvecklats på något av företagens andra orter. Forskarna har nu kunnat visa att det ger en skev bild av vilka regioner som är innovativa, eftersom de flesta huvudkontor ligger i storstäderna. Antalet patent visar dessutom bara de radikala tekniska innovationerna medan lösningarna som gör att produkter och tjänster förbättras inte syns. Därför har forskarna från Luleå tekniska universitet och Umeå universitet breddat undersökningen och även tittat på vad som händer när företag börjar arbeta på nya sätt, och var tillväxten skapas.

– Då framträder en annan bild. Stockholm är fortfarande ledande, men fram kliver också glesbygdsregioner som exempelvis Jämtland som har haft en mer dynamisk utveckling. Bakom turistområdet Åre, Graningekängan och Trangiaköket finns små företag som löpande utvecklar nya produkter men som inte syns ifall vi bara mäter patent, säger han.

Inom den Vinnovafinansierade centrumbildningen för innovationsforskning har de undersökt villkor och förutsättningar för innovationer utanför storstäderna. Håkan Ylinenpää säger att kunskapsnivån från början var väldigt låg.

– Det har funnits en föreställning om att idéerna bara växer i storstadsregionerna. Med vår forskning har vi höjt kunskapsnivån om vilka andra typer av innovativa system som finns. Man behöver inte sitta på samma ställe utan systemen kan innefatta en biltestverksamhet i Slagnäs, en bilfabrik i Bayern, en komponentleverantör i Sydostasien och kompetens från Silicon Valley, säger han.

Ett globalt perspektiv

I de distribuerade innovativa systemen är det naturligt att distansöverbryggande teknik blir ett område för innovationer, men också en språngbräda för global samverkan. Håkan Ylinenpää menar att glesbefolkade regioner tidigt behöver skaffa sig kompetens att arbeta på distans och ge sig ut i global konkurrens, därför att hemmamarknaden inte räcker till. 

– Att vi befinner oss där det är mörkt, kallt och långt borta har inneburit en konkurrensfördel på många sätt. Distansöverbryggande spetsteknik har utvecklats tack vare att vi har haft ett behov av det. Kunskapen om att arbeta på distans har också exporterats eftersom behoven ser likadana ut i andra glesbefolkade regioner i världen, säger han.

Forskningsresultaten som projektet nu redovisar ligger till grund för att förse politiker och tjänstemän med kunskapsunderlag för hur innovativa nätverk och innovationer i regionerna skapas. De har redan presenterat sina resultat för riksdagspolitiker och bidragit med konkreta verktyg under arbetet med Norrbottens regionala innovationsstrategi som presenteras i höst.

– Vi har bland annat tagit fram framtidsscenarier för att visa på olika utmaningar och hur innovationspotentialen kan tas tillvara. Den politiska miljön har betydelse för företagande och det är därför viktigt att politiker baserar sina beslut på kunskapsbaserade fakta. Vi hoppas att våra resultat kommer att avspegla sig i satsningar som görs framöver, säger han.

 

I media

Foto: Maya Umar

Kontakt

Taggar