Hoppa till innehållet

Så försöker sopletare skapa mening i sina liv

Publicerad: 7 december 2021

Sopletning betraktas ofta som ett av de sämsta tänkbara jobb en människa kan ha. Ändå är sopletare entreprenörer och kan studeras som sådana. I en artikel, publicerad i den välrenommerade tidskriften Academy of Management Journal, utforskas sopletarnas arbetsliv och hur de skapar mening i sitt föraktade yrke

Sopletning är socialt stigmatiserande, inte bara på grund av själva verksamheten, utan också för att den vanligtvis utförs av människor som bor i slummen och som tillhör samhällets lägsta klass. Studien, baserad på  intervjuer i Mumbai, Indien, med över 70 sopletare, företrädare för ideella organisationer, upphandlare av sopor och statliga myndigheter, visar att sopletare konstruerar både negativa och positiva betydelser kring sitt yrke.

En av fördelarna med sopletning är att den kan utföras även av den som har mycket lite utbildning och kunskap, så i princip vem som helst kan ägna sig åt det. Respondenterna uppger också att de känner sig självständiga eftersom de bestämmer över sin egen arbetstid. Detta var viktigt i synnerhet för de kvinnliga sopletarna eftersom de inte kunde vara borta från sina barn en hel dag. Vidare rapporterade flera respondenter en känsla av ansvar och en känsla av att fylla en viktig roll genom att de städar bort sopor från samhället. 

Acceptera sitt öde

Sopletning i Indien bedrivs vanligtvis av de lägsta kasten. Genom att acceptera sin plats i kastsystemet som sitt öde kunde de på samma gång acceptera sopletning som en del av det ödet. Paradoxalt nog, även om de tillfrågade accepterade sitt öde, fann de också mening i sitt arbete som ett sätt att finansiera sina barns utbildning – en väg bort från livet som kastlös och jobbet som sopletare. Forskarna kallar denna paradox för "funktionell ambivalens". Genom kombinera dessa olika betydelser uppnådde de "funktionell ambivalens" – motstridiga känslor inför sitt arbete och liv som gjorde situationen lättare att acceptera samtidigt som det ingav dem en känsla av handlingskraft. 

En av de negativa aspekterna av sopletning är intäkterna. Som sopletare tjänar man inte mer pengar än att man överlever dagen. Dessutom har man praktiskt taget ingen kontroll över priset på varan. Soporna säljs vidare till upphandlare vilka bestämmer priset.

Saknar nätverk

Många av sopletarna hade flyttat från sina hembyar till staden. Eftersom de befinner sig i en främmande miljö är de isolerade och saknar ett socialt nätverk. Dessutom upplever många av sopletarna att de saknar erfarenhet, utbildning och/eller kontakter för att kunna hitta en alternativ inkomst. En del av dem tror att de är förbannade av Gud.

– Forskning inom entreprenörskap fokuserar traditionellt på entreprenörer som tillhör ett högre skikt i samhället. Det är viktigt att studera de marginaliserade, outforskade, samhällsklasserna och hur de frodas och växer under svåra förhållanden. De är showcase-entreprenörer och deras perspektiv kan appliceras i helt andra miljöer, säger Vinit Parida, professor i innovation och entreprenörskap och en av artikelförfattarna.

 

Författare till artikeln är, förutom Vinit Parida  Dean A. Shepherd vid University of Notre Dame samt filosofie hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet; Sally Maitlis Oxford University; Joakim Wincent, Hanken School of Economics och University of St. Gallen och Thomas B. Lawrence, Oxford University.

Academy of Management Journal är rankad i Financial Time som en av världens 50 bästa tidskrifter i stt slag.