Hoppa till innehållet

Konstgräsplaner

Vad bör man som anläggningsägare tänka på vid byggande och anläggning av konstgräsplaner?
Börja med att undersöka behovet av en ny konstgräsplan; bedöm antal speltimmar som efterfrågas samt hur många som kan erhållas, beakta att det kan vara svårare att garantera speltid under vinterhalvåret samt att kostnader för drift och underhåll är högre under denna tid på grund av snöhantering och eventuell saltning.
Bedöm vilken typ av anläggning som önskas samt dess övergripande investeringskostnad och löpande kostnader för bygg, drift och underhåll och sedermera avinstallation. Beakta att själva konstgräsmattan har en begränsad livslängd, vilken varierar beroende på om planen ska användas till elitspel eller breddspel. Tänk också på att geotekniska förutsättningar och val av fyllmaterial (granulat) har stor inverkan på både investerings- och underhållskostnader. Identifiera miljöpolicys som gäller i din kommun och hur dessa kan påverka konstruktionen.
Vad gäller upphandling och kravställning, beakta Svenska Fotbollsförbundets krav och rekommendationer (läs mer om detta nedan). Ställ krav på dokumentationen gällande de olika ingående materialen. För fyllmaterialen bör dokumentation gällande klimatpåverkan, energianvändning samt lakdata för organiska ämnen och metaller tillhandahållas. Tag ställning i upphandlingsunderlaget gällande hur konstgräsmattan och granulat ska tas om hand vid avinstallation.

Vad bör man som anläggningsägare tänka på vid drift, underhåll och avinstallation av konstgräsplaner?
Som nämnt ovan har val av fyllmaterial (granulat) stor inverkan på även underhållskostnader då konstgräsplanen bör fyllas på med granulat årligen. Se därför över konstruktionens livscykelkostnad för att inte bara se till investeringskostnaden utan även kostnaden för konstruktionens hela livslängd.
Planera för hur snö ska hanteras samt ploga och borsta av snön på ett sätt som minimerar granulatsvinn. I den mån det är möjligt, återsamla fyllmaterial som av olika anledningar hamnar vid sidan om planen. Vad gäller användandet av maskiner, se över användandet av traktor för att minimera bränsleåtgången.
Vid avinstallation, återvinn så mycket som möjligt av konstgräsplanen för att minimera kostnader, klimatpåverkan och resursanvändning.

Kan man återanvända en konstgräsmatta?
Ja, i många fall återanvänder man som anläggningsägare konstgräsmattor från elitplaner för användning på breddplaner då dessa inte har samma kvalitetskrav. Detta görs genom att konstgräsmattan klipps upp och sedan skakas granulat och sand ur mattan. Således kan man återvinna både granulat och de delar av mattan som är dugliga för användning på breddplaner.

Hur lyder Svenska Fotbollsförbundets krav och rekommendationer gällande tävlingsspel på konstgräsplaner?
Vad gäller konstgrässystem för elitplaner (planer anlagda för tävlingsspel i Allsvenskan, Damallsvenskan samt Superettan) ska dessa följa FIFA:s testkriterier för FIFA 2 Star. Laboratorietester och fälttester ska utföras av ett laboratorium godkänt av FIFA. Efter genomfört fälttest ska föreningen skicka in godkänt certifikat och testresultat till SvFF. Certifikatet är giltigt i 12 månader, sedan ska ett nytt test genomföras.
Gällande breddplaner rekommenderar SvFF att dessa konstgrässystem testas enligt de nordiska normerna, detta gäller både laboratorietester och fälttester samt att man som anläggningsägare erhåller ett nordiskt certifikat. SvFF rekommenderar att konstgrässystemet testas efter läggning samt innan garantitidens utgång.
Läs mer om detta på SvFF’s hemsida.

Är konstgräsplaner dyra att anlägga?
Många anläggningsägare väljer att anlägga konstgräsplaner då man jämfört med naturgräs kan erbjuda en högre tillgänglighet till planen, det kan skilja uppemot 2000 timmar per år i speltillgänglighet. Enligt studier innebär byggfasen av en ouppvärmd konstgräsplan den största kostnadsposten i konstruktionens livscykel (borträknat inledande kostnader för förstudie, planering och projektering). Den stora kostnaden i byggfasen, och även i drifts- och underhållsfasen, utgörs av materialinköp. Där har val av fyllmaterial (granulat) en stor inverkan på de totala kostnaderna. Återvunnet fyllmaterial är billigare än ”jungfruligt” material, medan egenskaperna skiljer sig marginellt mellan de båda.

Vilka olika sorter av granulat (fyllnadsmaterial) för konstgräsplaner finns det?
Fyllnadsmaterialet består av gummigranulat, men kan ha olika ursprung. Styrenbutadiengummi (SBR) består av uttjänta återvunna däck från bilar och maskiner. Etenpropengummi (EPDM) består av nytillverkat gummi. Det finns också R-EPDM som består av återvunnet gummi från olika gummiprodukter. Termoplastiska elastomerblandningar (TPE) granulat består av nytillverkad termoplast. Tillverkningsprocesserna för dessa material är inte generella utan varierar från leverantör till leverantör. Det finns också typer som inte är plast- eller gummibaserade, exempelvis kokos- eller korkgranulat.

Vilka är fördelarna med däckgranulat (SBR) i konstgräsplaner?
SBR är avsevärt mycket billigare än konkurrerande material på fyllmaterialmarknaden, medan egenskaperna skiljer sig marginellt spelmässigt. SBR uppvisar en lägre klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv än konkurrerande material.

Innebär användning av konstgräsgranulat som stammar från uttjänta däck några hälsorisker?
Det finns inga vetenskapliga belägg för att användning av SBR i konstgräs skulle utgöra några hälsorisker.
Studier gällande inandning av emissioner från fyllmaterial påvisar minimala hälsorisker, samt att man i studier av inomhushallar inte kan se några förhöjda cancerrisker. Några studier förespråkar dock en bra ventilation i inomhushallar där SBR används, samt att det inte går att utesluta att inandningsexponering utgör en risk för latexallergi.
Slutsatser från studier gällande hudexponering för SBR är att hälsoriskerna är minimala. Dock finns studier som fastslår potentiella risker för känsliga individer när det gäller hudkontakt med SBR.
Slutsatser från studier som gäller sväljning av fyllmaterial visar att hälsoriskerna är minimala. Undantag görs i en av dessa studier för barn med så kallat Pica-beteende (barn med tendens att svälja oätbara substanser) där hälsorisken inte anses vara minimal.

Innebär användning av konstgräsgranulat som stammar från uttjänta däck några miljörisker?
Vad gäller sambandet mellan användning av SBR i konstgräsplaner och miljörisker visar samlade resultat från studier att påverkan på grundvatten, ytvatten och akvatisk miljö är antingen minimal, tveksam eller inte kan påvisas. En studie konkluderar att SBR som enbart stammar från lastbilsdäck kan ha en påverkan på akvatiskt liv på grund av zinklakning.

Är skaderisken för fotboll större på konstgräs än på gräs?
En forskargrupp vid Linköpings Universitet har studerat skadeutfallet från över 2000 match- och träningstillfällen hos klubbarna i Allsvenskan och norska Tippeligan. Resultaten visar att det inte föreligger någon skillnad i skaderisk på individuell nivå mellan spel på underlagen när det gäller akuta skador, vilket tidigare studier också visar. På klubbnivå visar resultaten att klubbar med konstgräs på hemmaplan har en högre skadefrekvens än gräslag vad gäller överbelastningsskador och akuta skador under träning.
Dock visar också resultaten på klubbnivå att konstgräslag visar på en högre skadefrekvens jämfört med gräslag på båda underlagen. Detta ledde till att man i studien såg det som osannolikt att skaderisken var kopplad till spel på konstgräs i sig, varpå man testade hypoteserna att detta skulle bero på frekventa byten mellan underlag i samband med bortamatcher eller att lagen hade sin hemvist i olika klimatzoner. Ingen av dessa hypoteser stöddes dock av resultaten, och vad skillnaderna beror på lämnas till framtida studier. Vad gäller skadetyper såg man i studien en lägre grad av muskelskador i nedre benet under match och träning på konstgräs, medan graden av blåmärken var högre jämfört med naturgräs.

Vad skiljer fotbollsspelarens spelupplevelse på konstgräs om man jämför med naturgräs?
Bollen rullar och studsar lite olika på gräs och konstgräs. Till exempel kan djupledsspelet kännas olika, när bollar slås ner i djupled så sticker bollen iväg och bromsas inte upp lika lätt om det är konstgräs. Den nya generationens spelare är ofta vana vid konstgräs eftersom de har spelat mycket på det då det har blivit vanligare med konstgräsplaner med åren.

Ridbanor

Varför är det bra med däckklipp i ridbanor/paddocks?
Däckklipp är elastiska och dränerande. Ett lager med däckklipp ger en mjukare yta som är skonsam för hästen och ytlagret av sand och grus håller längre. Hur mjuk yta som önskas kan påverkas genom tjockleken av sand och grus som läggs ovanpå däckklippet. Däckklippet är elastiskt även vintertid då det inte fryser ihop.

Skjutvallar

Varför är det bra med gummigranulat som material i kulfång?
Konventionella kulfång består av sand. När en blykula träffar sanden fragmenteras och till delar smälter blyet i kulan. Nederbördsvatten som rinner igenom vallen kan laka ut bly som sedan hamnar i naturen. Miljökraven på att minska risken för spridning av bly i naturen ökar och i vissa fall har skärpta krav på kontroll lett till dyra saneringsåtgärder. Gummigranulat i kulfång kan, till skillnad från sand, absorbera kulan effektivt utan att fragmentera kulan. Gummigranulatet kan sedan renas från projektiler genom exempelvis siktning och därmed minimera risken för blyemission till omgivande mark, yt- och grundvatten.

Sluttäckning Deponi

Varför är det bra med gummiklipp i sluttäckning av deponier?
Gummiklipp har en hög dränerande förmåga, låg egenvikt och verkar tjälisolerande vilket ger en lättare sluttäckningskonstruktion som är gynnsam för tätskiktets långsiktiga funktion och deponins stabilitet.

Däckåtervinning i stort

Vad innebär producentansvaret egentligen?
Den som placerar ett däck på marknaden måste ta ansvar för att det återvinns på ett sätt som stämmer överens med myndigheternas krav. Kraven omfattar allt från insamling till slutlig återvinning och detaljerad rapportering till Naturvårdsverket.

Är det inte bättre att bränna de uttjänta däcken?
Inom EU och svensk lagstiftning arbetar man efter en återvinningshierarki för att prioritera vad som är det bästa sättet att ta om hand uttjänta material och produkter. Av den följer att i första hand bör de uttjänta däcken återanvändas, därefter materialåtervinnas och i sista hand energiåtervinnas. Däckmaterial har ett högt tekniskt värde och kan användas konkurrenskraftigt till en rad användningsområden. Därför är det synd att förstöra en sådan resurs genom förbränning. Men det höga energivärdet är en fördel för materialet eftersom det efter användning kan energiåtervinnas om inga bättre alternativ finns.
IVL Svenska Miljöinstitutet har utfört en miljösystemanalys (2006) för att studera olika scenarios för sex olika avsättningar av uttjänta däck. Baserat på de svenska miljömålen visade studierna att i de flesta scenariorna är det bättre att nyttiggöra uttjänta däck än att förbränna dem.

Är inte andra gummimaterial farliga?
I många fall är egenskaperna hos de alternativa material som kan användas inte kända, utöver att de är gjorda av jungfruliga resurser. Ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt är det egentligen lika viktigt att bedöma deras eventuella påverkan som att bedöma material från uttjänta däck.
Är uttjänta däck "farligt avfall"?
Nej!

Är uttjänta däck miljöfarliga, innehåller de gifter och HA-oljor?
Däck är en konsumentprodukt som inte omfattas av särskilda restriktioner. I princip består däck av gummi, ståltråd och textil. Historiskt sett har en rad kemikalier använts som varit miljöfarliga. Under en längre tid har ett arbete med att fasa ut dessa pågått. Till exempel har användningen av HA-oljor (PAH) varit förbjuden sedan 1 januari 2010. Däckklippen i sig innebär en försumbar påverkan på omgivningen.
Vad är poängen med att använda däckklipp?
Däckklipp har tekniska egenskaper som kan användas för att bygga bättre och effektivare konstruktioner. Däckklipp ersätter andra industriellt tillverkade produkter eller minskar åtgången av jord- och bergmaterial och andra resurser.

Vad menas med ”skyddsåtgärder”?
Även om däckklippen i praktiken är ofarliga kan man med enkla konstruktionslösningar, som förbättrar konstruktionen tekniskt, minska risken för spridning av ämnen ytterligare. Genom att placera materialet antingen något högre än omgivande mark eller med avskärande diken runt om maximeras den dränerande förmågan och kontakttiden med vatten minimeras. Vidare rekommenderas att en materialavskiljande geotextil används över däckklippslagret för att inte material ovan lagret ska sjunka ner i däckklippet.

Kan en konstruktion med däckklipp tas bort?
Ja, det är inte svårt då däckklippet är stort och inte blandar sig med övriga marklager. Markundersökningar där detta skett visar att marken under inte förorenas av däckklippet. Det kan dock finnas spår av rostutfällningar från däckklippet på markytan under.