Hoppa till innehållet
AM
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Additiv tillverkning

Publicerad: 22 december 2020

Additiv tillverkning eller 3D-printning har potentialen att fullständigt förändra villkoren för tillverkningsindustrin.

För att utnyttja fördelarna med additiv tillverkning krävs det god kunskap om de materialvetenskapliga processer som påverkar AM-tillverkade komponenters mikrostruktur och egenskaper. I detta projekt kommer vi att utveckla experimentella och beräkningsvetenskapliga metoder för att studera samband mellan process, mikrostruktur och egenskaper. Vi avser att tillämpa våra resultat på två modellsystem: Ni-baserade superlegeringar (alloy 718 & 625) och amorfa metaller.

Inom projektet kommer vi att:

• Utveckla generiska metoder för att modellera AM processer

• Utveckla metoder att snabbt screena mikrostrukturer och egenskaper hos AM-tillverkade komponenter för att möjliggöra förkortad ledtid från forskning till produktion

• Utvärdera mikrostruktur och egenskaper hos våra modellsystem med en jämförelse mellan olika

AM-tekniker

• Visa på den generella användningen av våra metoder genom att med AM tillverka två demonstratorer med industriell relevans

Utmanande uppgift

Arbetet på LTU innefattar utveckling av en mekanism-baserad materialmodell för alloy 625. Utvecklingen innefattar materialtestning och kalibrering av modellparameterar. Arbetet innefattar även utveckling av modeller för AM simulering. Detta är en utmanande uppgift då tillverkningsmetoden innebär många lager och extremt många strängar i varje lager. Metoden innefattar lumpning av lager och sammanslagning av värmekällan till sträng-för-sträng eller lager-för-lager. Arbetet på LTU innefattar även materialmodellering av det termiska beteendet för en glasmetall. Syftet är att prediktera den resulterande fasstrukturen som den utvecklat under AM processen så att processparametrarna kan skräddarsys för att erhålla en kristallfri struktur. För att göra detta så beräknas temperaturhistoriken först i närheten av lasern vilket sedan används i en fasomvandlingsmodell.

Diagram
Andreas Lundbäck

Andreas Lundbäck, Biträdande professor

Telefon: 0920-492856
Organisation: Hållfasthetslära, Hållfasthetslära, Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Andreas Malmelöv

Andreas Malmelöv, Doktorand

Organisation: Hållfasthetslära, Hållfasthetslära, Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Johan Lindwall

Johan Lindwall,

Organisation: Hållfasthetslära, Institutionen för teknikvetenskap och matematik