Roine Viklund teknikhistoria
Roine Viklund, biträdande universitetslektor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet. Foto: Melina Granberg

Elektrifierat spår i hundra år

Publicerad: 23 oktober 2015

Roine Viklund disputerade 2012 med sin avhandling om Riksgränsbanans elektrifiering 1910-1915. Sedan dess har han blivit ämnesansvarig för teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet, medlem i tankesmedjan Humtank och utsedd att medverka i Kungliga vetenskapsakademiens nationalkommitté för teknik- och vetenskapshistoria samt debuterat som författare.

– I år är det 100 år sedan Riksgränsbanan elektrifierades. Därför frågade Trafikverket om jag ville skriva en jubileumsbok till dem. Jag kunde använda delar av min avhandling, men har skalat bort en del och skrivit nya kapitel, säger Roine Viklund, biträdande universitetslektor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet.

Ett betydelsefullt projekt

Avhandlingen beskriver hur Riksgränsbanan elektrifierades, det vill säga den 13 mil långa järnvägen mellan Kiruna och Riksgränsen som också är en del av Malmbanan. Ingången till Roine Viklunds forskning handlar om just teknikutveckling och innovationer i ett historiskt sammanhang.

Under sina arkivstudier såg forskaren ett helt nytt tekniskt system växa fram med byggnationen av Norrlands första vattenkraftverk i Porjus, transformatorstationer, ledningsnät och nya lok.

– Riksgränsbanan var den första statsägda bandel att elektrifieras i Sverige och världens nordligaste. Aldrig tidigare hade heller ellok dragit så tunga tåg. Man tänkte att om det fungerar här uppe i nordligaste Sverige, så fungerar det överallt. Det gjorde det, och projektet fick stor betydelse, både i Sverige och i övriga världen.

– Projektet lade inte bara grunden till elektrifieringen av den svenska järnvägen. Det gav en rejäl skjuts framåt för svensk industri och utvecklandet av tekniska komponenter kring järnväg och elkraft. Inte minst bidrog det till att LKAB kunde öka sina exportframgångar och att Asea växte till en jätte inom elkraftteknologi.

Korrespondens får liv

Att specialistområdet skulle bli just järnvägen, är egentligen bara en tillfällighet. Men intresset för ämnet har växt mer och mer, ju längre Roine Viklund kommit i sin forskning. Att exempelvis få ta del av korrespondens mellan människor och se en historia växa fram är en stor drivkraft.

– Det känns som att man står och tjuvlyssnar och jag kan se allt framför mig, nästan som i en film. Arkiven är mitt labb. Att få bläddra i gamla, gulnade dokument som ingen har hållit i på 100 är jätteroligt. De har en speciell lukt. Forskningen tar jättemycket tid, men så är det att vara historiker. Jag älskar historia och har gjort det sen jag var liten, säger Roine Viklund som också ägnar en stor del av sin tid åt undervisning och att föra intresset för ämnet vidare till nya generationer.

 

Forskaren bidrar också med två kapitel i en jubileumsskrift som ges ut av LKAB, med anledning av att bolaget firar 125 år. I dessa avhandlar han Malmbanans tillkomst och elektrifiering samt LKAB:s roll som innovationsföretag.

Kontakt

Roine Wiklund

Roine Wiklund, Universitetslektor, Ämnesansvarig

Telefon: 0920-491650
Organisation: Historia, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle