Curt Persson
Curt Persson, forskare vid Luleå tekniska universitet. Foto: Lars Andersson

Forskningsresultat i ny tv-dokumentär

Publicerad: 23 oktober 2014

En ny dokumentär om den svenska rasbiologins historia visar att statliga LKAB:s förste disponent i Kiruna, Hjalmar Lundbohm, var mer drivande i frågan än vad som tidigare varit allmänt känt. Curt Persson, historiker och doktorand vid Luleå tekniska universitet, är en av få som forskat om denna del av Lundbohms gärning.

– Hjalmar Lundbohm deltog aktivt i tillkomsten av statens institut för rasbiologi, bland annat genom att bidra ekonomiskt till den stora Folktypsutställningen 1919 som anordnades av Herman Lundborg, senare chef för institutet.  Dessutom ställde Lundbohm sitt lokala nätverk till förfogande när Lundborg genomförde sina fältstudier i Torne lappmark, berättar Curt Persson som intervjuas om Hjalmar Lundbohms roll för rasbiologins framväxt i den kommande dokumentären Hur gör man för att rädda ett folk? Om Herman Lundborg, chef för rasbiologiska institutet.

Drivande bakom segregeringspolitiken

Hjalmar Lundbohm var engagerad i frågan om rashygien, som det då kallades, långt innan skapelsen av det rasbiologiska institutet 1922. Detta märks särskilt när det kommer till hans arbete med dåtidens svenska samepolitik.

– Redan 1907 skrev Hjalmar Lundbohm två promemorior direkt till civilministern i frågan om segregeringspolitiken mot samerna. De finns sedan mer eller mindre ordagrant återgivna i den motion som 1907 blir hörnstenen i den svenska åtskillnadspolitiken, säger Curt Persson.

En politisk hållning som kom att förändra livsvillkoren för den svenska ursprungsbefolkningen.

Skapade osämjor för lång tid framåt

– Dels så reglerade lagen vem som var same och vilken hierarkisk ordning man hade som same sett ur den svenska statens ögon. Dessutom fastslogs att samer inte fick idka jordbruk som näring. I lagtexten slog man även sönder det urminnes verdisystemet, där samer och den agrara befolkningen samverkade i näringsfång. Detta skapade osämjor och segregation för lång tid framåt, berättar Curt Persson.

Sänds i SVT

Det är författaren och journalisten Maja Hagerman som ligger bakom dokumentären som kommer att sändas på SVT i januari 2015. Curt Persson blev inblandad i arbetet tack vare hans bok På disponentens tid som handlar om Kiruna under Hjalmar Lundbohms era. Curt Persson som har sett det färdiga resultatet hoppas att filmen ska leda till eftertanke och debatt.

– Den ger en ny bild av verksamheten inom rasbiologin och jag tror att filmen kommer att påverka oss gällande hur vi ser på och ibland accepterar vetenskapliga rön som sanningar. Det här är en del av den svenska historien som vi tidigare undvikit att belysa och det kommer förmodligen väcka frågor om hur svenska staten behandlat Samer och de nationella minoriteterna.

På torsdag kväll den 23 oktober klockan 19.00 kan alla intresserade lyssna på Curt Persson och Maja Hagerman då de gästar Vetenskapens hus och arrangemanget Samtal om film.

Kontakt

Curt Persson

Persson, Curt - Universitetsadjunkt

Organisation: Historia, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Rum: A325 - Luleå»