Hoppa till innehållet

Jubileumsbok om Luleå lyfter fram kvinnorna

Publicerad: 6 september 2021

Två historiker vid Luleå tekniska universitet har skrivit en bok om Luleås fyrahundraåriga historia. Det omfångsrika verket i två band är rikligt illustrerad och innehåller bland annat kartor över staden som aldrig tidigare har publicerats. Författarna har valt att särskilt lyfta fram kvinnornas och minoriteternas oskrivna historia.

Sedan 1960-talet har det inte skrivits något övergripande verk om Luleås historia. De böcker som har givits ut sedan dess har gjort nedslag i en viss epok eller en viss aspekt av stadens historia och har huvudsakligen utgått från tidigare utgivna böcker. I ”Luleå – de första 400 åren” har författarna, Roine Viklund och Curt Persson, gått tillbaka till de historiska källorna. Det rör sig om tusentals dokument med svårtydd äldre skrift som författarna har fått avlastning med att transkribera.

– I den första delen som behandlar 1600- och 1700-talet har jag gått igenom så gott som allt källmaterial som finns. Det har aldrig tidigare gjorts, säger Roine Viklund.

Boken ett barn av sin tid

Även i samband med att staden fyllde 300 år 1921 gavs det ut en jubileumsbok.

– Den boken är liksom vår ett barn av sin tid. Den präglas av hyllningar av framstående män, medan kvinnorna lyser med sin frånvaro. Vi försöker hitta andra infallsvinklar på samma material, men även en del nya källor, säger Curt Persson.

En av de kvinnor som boken lyfter fram är Anna Gustavsson som 1892 fick anställning som länsmejerska hos Norrbottens läns hushållningssällskap. Trots att hon motarbetades av det mansdominerade hushållningssällskapet drev hon igenom nya mejerier på flera ställen i länet. Därtill var hon tidigt ute i rösträttskampen. Dessutom har hon på ett mer konkret sätt bidragit till historievetenskapen.

– Under sina resor in i länet byggde hon upp ett kontaktnät av meddelare som kom att utgöra en stomme i länsmuseets samlingar av muntlig berättartradition och historiska föremål, berättar Curt Persson.

Synliggör minoriteternas betydelse

Boken synliggör även minoriteternas betydelse i stadens historia. Här har det bott samer sedan tidernas begynnelse. När staden växte fram arbetade samiska flickor och pojkar i Luleå som pigor och drängar hos bönderna. En del gick de illa för. De tvingades tigga för att klara livhanken. Samerna var även avgörande i den så kallade lappmarkshandeln, både som transportörer och som avnämare av eftertraktade varor. Det var även vanligt att samerna säsongsarbetade som fiskare. I takt med att industrisamhället växte fram lockades tornedalingar och finlandsfinnar till Luleå och bidrog till att staden blomstrade.

Under arbetet med boken har Curt Persson slagits av de lokala politikernas och industrialisternas framsynthet vad gäller utbildning och bostäder. De insåg tidigt att den kraftigt expanderande arbetsmarknaden behövde välutbildad arbetskraft. En teknisk afton- och söndagsskola startade 1876 och 1905 slog Östra skolan upp portarna. Den var då en av Sveriges modernaste skolor, inte bara med avseende på tekniska nymodigheter som rinnande vatten och elektricitet utan även genom sin för tiden progressiva pedagogik. År 1907 får Luleå ett eget lärarseminarium som senare ska komma att utgöra en av grundbultarna till Högskoleenheten i Luleå.

Folkhemsbygget i Luleå

Stadsdelarna Malmudden och Örnäset har valts ut som exempel på folkhemsbygget i Luleå. Här planeras för närservice samt en blandning av bostadsrätter, hyresrätter och villor enligt dåtidens ambitioner till integration och social utjämning. Till Örnäset kom Lars Hedström som tvååring med arbetskraftinvandrande föräldrar från Borlänge. I boken skriver han om hur Örnäset har format honom. Lars Hedström gick bort kort efter att hans texter hade levererats. Boken tillägnas därför hans minne. Boken innehåller även texter av Karin Tjernström (kvinnorörelsen), Ola Gustafsson (idrott) och Hans Olov ”Hantis” Ohlson (nöjesliv).

– Egentligen finns Luleå mot alla odds. Det var ingen som ville ha den. Borgarna ville hellre bo på sina gårdar. Borgarna i Piteå och Torneå kuppade sig till att deras orter fick stadsrättigheter före Luleå. Det var egentligen bara den expanderande statsmakten under 1600-talet som ville ha den av skattetekniska skäl och som hade vuxit sig stark nog att kunna sätta kraft bakom orden. Luleborna skulle komma att utsättas för svält, bränder, kosackattacker och skeppsbrott. Men gång på gång reste de sig på fötter igen. Med den här boken hoppas jag att luleborna får lära sig något nytt om sin hemstad och de som har kämpat för staden före dem.

Boken släpptes den 25 augusti på Norrbottens museum. 

 

 

 

Inom ramen för bokprojektet har Curt Persson och Roine Viklund medverkat i en rad andra projekt: 

Curt Persson

Curt Persson, Biträdande universitetslektor

Organisation: Historia, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Roine Wiklund

Roine Wiklund, Universitetslektor

Telefon: 0920-491650
Organisation: Historia, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle