Hoppa till innehållet

Nu kan Sveriges första Antarktisexpedition besökas virtuellt

Publicerad: 14 september 2021

Åren 1901-1903 ledde geologen Otto Nordenskjöld Sveriges första polarexpedition till Antarktis. Vintern 2020, genomfördes en ny svensk-argentinsk expedition – CHAQ2020 – för att dokumentera lämningarna efter Nordenskjölds polarexpedition. Nu går det att virtuellt besöka dessa.

Expeditionens svenska team leddes av Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet. Riksantikvariämbetet, som medverkade i expeditionen, har nu publicerat expeditionsdeltagarnas omfattande rapport om lämningarnas bevarandetillstånd. 

Nordenskjölds expedition bestod av ett mångvetenskapligt team av forskare inom geologi, geografi, biologi och medicin. En forskningsstation i trä byggdes på Snowhillön. Den ursprungliga planen var att stanna på kontinenten under ett år för att göra karteringar, klimatmätningar och samla in prover, men i februari 1903 frös deras skepp Antarctic fast i Weddelhavets isar och gick till botten. De skeppsbrutna lyckades ta sig i land på Pauletön där de uppförde en stenhydda för att överleva vintern. En annan del av forskningsgruppen var strandsatt på en plats som kom att kallas för Hoppets vik. Även där uppfördes en stenhydda för övervintring.

Flera länders kulturarv

En av medlemmarna i expeditionen var den argentinske löjtnanten José Maria Sobral och expeditionen räddades sedermera av ett argentinskt skepp. Lämningarna utgör därför inte bara ett kulturarv för Sverige utan även för Argentina. Vinterstationen på Snowhillön och stenhyddan i Hoppets vik var bland de första platser i Antarktis som blev kulturminnesmärkta inom ramen för Antarktisfördraget. I ett senare skede kulturminnesmärktes även lämningen på Pauletön.

Redan på 1950-talet inledde Argentina bevarandeinsatser av lämningarna. Enligt Antarktisfördraget ska lämningarna förvaltas gemensamt av Sverige och Argentina. För lämningen på Pauletön delas förvaltarskapet med Norge eftersom den norske kaptenen för Antarctica, Carl Anton Larsen, ledde gruppen som överlevde i stenhyddan där.

Bevara minnet

Ett av syftena med den dokumentation som CHAQ2020 genomförde på plats på Antarktis var  att bedöma lämningarnas tillstånd och föreslå åtgärder som krävs för att bevara minnet av den första svenska sydpolsexpeditionen.

– Den stora utmaningen för bevarandet är klimatförändringarnas konsekvenser. Inlandsisen som täcker stora delar av Snow Hillön har minskat i omfång under de senaste tre årtiondena, detta kunde vi se genom jämförelser med äldre fotografier. En stor glaciär som sträckte sig söder och väster om Nordenskjölds vinterstation har dragit sig tillbaka ett par kilometer. Samtidigt tinar permafrosten i den mark på vilka lämningarna av expeditionens byggnader står, säger Dag Avango.

Fältarbetet bestod av bland annat laserskanning och drönarbaserad fotogrammetri, men även mer traditionella mätningar och ljudupptagningar. Expeditionen organiserades och leddes av den Argentinska antarktisforskningens organisationer – Dirección Nacional del Antárctico - Instituto Antártico Argentino. I det svenska teamet fanns, förutom Dag Avango, forskare från Göteborgs universitet som arbetade på uppdrag av Riksantikvarieämbetet, samt från Kungliga Tekniska Högskolan.

Besök stationen digitalt

Materialet från dokumentationen finns publicerat och fritt tillgängligt på webbplatsen Built cultural heritage in Antarctica. Förutom högupplösta digitala 3D-modeller, finns här även drönarfilmer, ritningar och såväl nutida som historiska fotografier. Allt paketerat i ett visuellt tydligt gränssnitt, utvecklat av Göteborgs universitets Centrum för digital humaniora.

– Det är viktigt att Sverige bidrar till att bevara lämningarna av den första svenska antarktisexpeditionen, dels därför att Sverige har en skyldighet att bidra till förvaltningen, dels för att lämningarna bär på berättelser som är viktiga i vår samtid. Lämningarna är vittnesmål på att inte endast de stora kolonialmakterna har spelat en viktig roll i antarktisforskningen. De är också vittnesmål om klimatförändringarna i polarområdena, vars konsekvenser som bekant redan är globala.

 

Expeditionen genomfördes inom ramen för forskningsprojektet CHAQ 2020, ett samarbete som leds av Luleå tekniska universitet och KTH i samarbete med Polarforskningssekretariatet och Instituto Antárctico Argentina.

Klimatförändringar hotar kulturminnen på Antarktis

Detta videoklipp har blockerats på grund av dina cookie-inställningar.
Acceptera marknadsföringscookies eller se videoklippet på Youtube.

Filmen är knuten till ett av delmålen med CHAQ2020 expeditionen – att samla data till det av VR finansierade projektet Constructing cultural heritage in Antarctica (CHAQ)