Slaggfynd omkullkastar historien

Sedan 1990-talet har arkeologiska fynd i form av slagg efter järnhantering, som hittades vid en fornminnesinventering i Vivungi, cirka åtta mil öster om Kiruna, förvarats på Norrbottens museum utan att genomgå mer ingående analyser.

– Eftersom det under lång tid har funnits en seglivad inställning att järnhanteringen är en sen företeelse i norr, som nådde denna landsända först under 1600-talet, har lite forskning ägnats åt detta fyndmaterial. Nyligen genomförda analyser visar att vi framställde järn och stål redan för 2 000 år sen, säger Carina Bennerhag, doktorand i historia vid Luleå tekniska universitet och arkeolog på Norrbottens museum sedan 20 år tillbaka.

Ett nytt fyraårigt projekt som finansieras av Vetenskapsrådet med 3,3 miljoner kronor ska nu möjliggöra ytterligare analyser av redan insamlat material samt arkeologiska undersökningar av fyndplatsen i Vivungi. Carina Bennerhag kommer att genomföra sin forskning i nära samarbete med Kristina Söderholm, professor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet, samt ett antal arkeologer vid Norrbottens museum.

– Eftersom spåren efter själva järnframställningsplatsen i Vivungi inte är synlig ovan mark, kommer vi att ringa in området med metalldetektor. Det är ett spännande arbete och det som är lockande med arkeologin, att få gräva fram fynd som ingen rört på flera tusen år, säger Carina Bennerhag.

Hanterade järn redan i jakt- och fångstsamhället

Vid arkeologiska undersökningar i samband med järnvägsutbyggnaden av Haparandabanan gjordes en motsvarande fyndighet som i Vivungi och resterna av en järnframställningsugn hittades. Den första och hitintills enda kända norr om Jämtlands län.

– Ugnen har daterats till den äldre järnåldern, en tidsperiod som vi har väldigt liten kunskap om här i Norrbotten. Vid exploateringsundersökningen hittade vi rester efter bosättningar som visar att människorna levt ett nomadiserande liv. Vi har också hittat en holkyxa och knivar av järn som vi ser tillverkats av lokal malm, säger Carina Bennerhag.

– Det lever kvar en bild att människor började hantera järn först i det bofasta bondesamhället. Att järn och stål har framställts i ett jakt- och fångstsamhälle är HELT ny kunskap, säger Kristina Söderholm.

Resterna av den ugn som hittades visade sig även ha östliga influenser. Tidigare har historiker och arkeologer trott att kunskapen om järnframställning kommit söderifrån, men fyndplatsen under Haparandabanan målar upp en annan bild.

– Järnframställningsugnar i södra Sverige har helt annat konstruktionsmaterial och uppbyggnad. Denna har mer likheter med ugnar i norra Finland och Karelen. Dessutom har vi hittat fynd som tyder på långväga kontakter med människor i Uralbergen, bland annat ett bronsspänne.

Ska undersöka teknologiskiftet

Syftet med forskningen är att undersöka introduktionen av metaller i övre Norrland, när järn först började användas.

– Under stenålder och bronsålder använde människorna mestadels sten till sina redskap här uppe i norr, för att sedan övergå direkt till järn. Vi har väldigt lite fynd av bronsföremål, så vi kan nästan säga att vi hoppade över bronsåldern. Jag ska titta på det teknologiska skiftet och se vilken påverkan detta hade på samhället, säger Carina Bennerhag.

Vad hoppas du hitta vid utgrävningarna i Vivungi?

– Jag hoppas vi kan hitta rester av ugnen och se om det, även i det här området, finns kopplingar österut, eller om kontaktvägarna har gått åt något annat håll, avslutar Carina Bennerhag.

I media