Hoppa till innehållet
Renar
Projektet kommer bland annat att studera hur renskötseln har påverkats av pandemin. Foto: Henrik Andersson Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Unikt forskningsprojekt om pandemin i Norrbotten

Publicerad: 17 december 2020

Coronaviruset har förändrat mycket i vår tillvaro. I ett nytt projekt ska forskare i historia och omvårdnad vid Luleå tekniska universitet – tillsammans med ett stort antal andra intressenter – samla in kunskaper och erfarenheter från den pågående pandemin.

Det nya ettåriga projektet, som fått 3,1 miljoner kronor i finansiering av forskningsrådet Formas, har särskilt fokus på samer och renskötsel, äldreboenden och demensvård samt pandemins konsekvenser i gränsområdena mot Finland och Norge.

– Renen bryr sig inte om nationsgränser eller pandemier. På våren vandrar fjällrenarna som de alltid gjort västerut mot norska kusten. Till hösten återvänder de till skogs- och kustlandet i öst. Norges och Finlands stängda gränser har därför medfört omfattande konsekvenser för renskötseln. Andra stora utmaningar har varit de långa avstånden till akutsjukvård samt att hitta nya arbetssätt för att undvika att de äldre generationerna utsätts för smitta, säger projektledaren May-Britt Öhman, docent i miljöhistoria. 

Flera organisationer deltar

Utöver forskare i historia och omvårdnad vid Luleå tekniska universitet deltar i det nya projektet också Riksorganisationen Same Ätnam, enskilda renskötare, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Uppsala universitet och forskare från framstående universitet i Norge, USA, Kanada och Japan. Norrbottens museum medverkar tillsammans med Laponiatjuottjudus och Piteå museum med en omfattande insats i projektet. En forskare ska på heltid arbeta med projektet på Luleå tekniska universitet.

– En bättre förståelse för en pandemis samhälleliga påverkan bidrar till att bättre hantera den i nuet och kan stärka framtida generationers beredskap. Spanska sjukan, som för ett sekel sedan härjade svårt i Norrbotten, medförde en omfattande debatt om bristerna i sjukvården i länet, vilket ledde till en stor satsning på sjukstugor, säger May-Britt Öhman.

 

Renskötare
En av dem som deltar i projektet är renskötaren Henrik Andersson från Gällivare skogssameby dokumenterar sin vardag och hur den av påverkats av pandemin. Foto: Henrik Andersson

Dokumenterar egna upplevelser

Forskarna gör datainsamling i form av material från sociala medier, bilder, filmer och intervjuer, samt dokumenterar sina egna upplevelser av pandemin. Det insamlade materialet ska användas som underlag för historiska jämförelser och för kommande forskningsprojekt. Samtidigt blir materialinsamlingen i sig en resurs för samtal om den pågående krisen och utveckling av krishantering.

– Jag är i grunden teknik- och vetenskapshistoriker och menar att det är viktigt att analysera de tekniska åtgärder mot pandemin som diskuteras i vår samtid. Hur förhåller sig satsningar på munskydd, tester och vaccinering gentemot satsningar på sjukvård, läkemedel, äldreomsorg och egenvård? Vad medför rädsla, stängda gränser och påbud om social distansering för mellanmänskliga relationer och för samhället nu och på sikt? För tio år sedan såg vi en världsomspännande pandemi i form av svininfluensan, men den fick aldrig de konsekvenser i form av gränsstängningar och restriktioner som nu skett med covid-19, säger May-Britt Öhman. 

Omvårdnadsforskarna Malin Olsson och Catharina Melander ska genomföra en delstudie med fokus på äldreomsorg och demensvård.

– För personer med demens är närstående livsviktiga. Deras erfarenheter av hur covid-19-pandemin har påverkat vardagen har stor betydelse för att bättre hantera liknande situationer i framtiden, säger Malin Olsson, biträdande professor i omvårdnad.

Arktisk profil

Luleå tekniska universitet har en arktisk profil med forskning kopplad till kallt klimat. Projektet ansluter till denna profil och innebär samtidigt en förstärkning av kunskapsläget om situationen i länet under en pågående krissituation.

– Det här är ett unikt och omfattande forskningsprojekt som kommer att engagera flera medarbetare hos oss vid Enheten för historia samt våra samarbetsparter det närmaste året. Norrbottens län och den arktiska regionen spelar en viktig roll i Sverige, Norden och Europa, samtidigt som förutsättningarna här i viktiga avseenden är helt annorlunda än i syd. Därför är det viktigt att fånga upp hur olika aktörer i regionen upplever och hanterar pandemin, säger Dag Avango, professor och ämnesföreträdare i historia.

May-Britt Öhman

May-Britt Öhman, Gäst universitetslektor, Gästforskare

Telefon: 0920-491946
Organisation: Historia, Samhällsvetenskap, Institutionen för Ekonomi, Teknik, Konst och Samhälle
Dag Avango

Dag Avango, Professor tillika ämnesföreträdare

Telefon: 0920-491573
Organisation: Historia, Samhällsvetenskap, Institutionen för Ekonomi, Teknik, Konst och Samhälle
Malin Olsson

Malin Olsson, Biträdande professor

Telefon: 0920-493887
Organisation: Omvårdnad, Omvårdnad och medicinsk teknik, Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Catharina Melander

Catharina Melander, Universitetslektor, Samordnare för kliniska adjunkter Norrbottens kommuner

Telefon: 0920-493469
Organisation: Omvårdnad, Omvårdnad och medicinsk teknik, Institutionen för hälsa, lärande och teknik

I media