Hoppa till innehållet

Så kan tyst kunskap kommuniceras

Publicerad: 17 juni 2022

I en ny avhandling från Luleå tekniska universitet analyseras den grafiska designerns kreativa process, hur den påverkas av digitala och analoga arbetsmetoder samt hur designerns tysta kunskap kan synliggöras.

Den tysta kunskap som grafiska designer och andra med kreativa yrken besitter betraktas ofta som något nästan magiskt, som inte går att förmedla. Halldór Halldórsson är nybliven doktor i design med nästan 20 års erfarenhet som grafisk designer bakom sig.

– Jag visar i avhandlingen att det är fullt möjligt att synliggöra den grafiska designerns tysta kunskap. Genom att synliggöra den kreativa processen stärks designerns yrkesidentitet samtidigt som grafisk design blir mer tillgänglig för studenter, kunder och en bred allmänhet, säger Halldór Halldórsson.

Avhandlingen består av tre studier. I den första studien intervjuades elva grafiska designer om bland annat bakgrund, utbildning, drivkrafter och arbetsmetoder.

Designer dokumenterade processen

I den andra studien fick tio grafiska designer i uppgift att efter eget huvud dokumentera sin arbetsprocess i utformandet av åtta tecken. De fick dela upp processen så att hälften bestod av manuellt arbete på papper eller andra fysiska material och hälften av digitalt arbete på dator.

Av de tio deltagarna lämnade två personer inte in någon dokumentation alls, sju av dem lämnade in dokumentation i form av digitala bilder medan endast en person lämnade in skriftlig dokumentation.

– Det visar tydligt att vi grafiska designer är vana vid att tänka visuellt, men vi är inte så bra på att förklara det vi gör med ord.

Med sig själv som studieobjekt

Som en del av forskningsprojektet dokumenterade Halldór Halldórsson även sin egen kreativa process. Han bestämde sig för att utforma hela det isländska alfabetet, samtliga siffror samt ytterligare tecken. Avhandlingen innehåller en omfattande dokumentation av arbetsprocessen i både ord och bild. Han kallar det nya typsnittet för ”Tacit” (tyst kunskap på engelska).

– Delarna påverkar varandra, de påverkar helheten som i sin tur påverkar delarna. Det innebär att jag under processens gång konstant fick återvända till enskilda tecken och omarbeta dem för att slutresultatet skulle bilda en harmonisk enhet. Exempelvis fick jag lägga till en så kallad anslutning till mitt gemena ”n” för att det inte skulle krocka med mitt gemena ”k”.

De två studierna, inklusive Halldór Halldórssons självstudie, ger vid handen att det är fullt möjligt att redogöra för hur yrkeskunskap tillämpas i den kreativa designprocessen i såväl ord som bild. Han poängterar att sådana redogörelser inte får uppfattas som någon form av diktat.

– De kan visa på ett möjligt sätt att ta sig an processen, men de utesluter inte andra.

Halldór Halldórsson menar att den här formen av dokumentation kan vara en inspirationskälla för andra designer, men att de dessutom ger en djupare förståelse för den egna processen. Han rekommenderar därför att studenterna i grafisk design får dokumentera sina arbetsprocesser.

Digtialt – på gott och ont

Han är kluven till de digitala hjälpmedlen. När Halldór Halldórsson själv studerade grafisk design på 1990-talet var desktop publishing, det vill säga, grafisk design med digitala hjälpmedel, helt nytt och nyfikenheten bland unga designer var av förklarliga skäl stor. Till hans stora förvåning är dagens studenter, som är infödda i den digitala miljön, minst lika nyfikna på de digitala hjälpmedlen som hans egen generation.

 – De designprogram vi använder är fantastiska verktyg. De har demokratiserat den grafiska designen genom att göra det möjligt för många fler att utveckla visuell kommunikation. Samtidigt domineras marknaden av ett fåtal program, vilket begränsar vårt handlingsutrymme i den kreativa fasen av ett projekt. I den analoga världen är sannolikheten större att vi gör lyckosamma misstag som pekar ut en ny och oväntad riktning i vår kreativa process.

Den tredje studien består av en konstutställning på Möbeldesignmuseum i Stockholm som handlar om Halldór Halldorssóns kreativa process i utformandet av ett nytt typsnitt.

– Det här är ett sätt att förmedla mina resultat på ett annat sätt än via text, en sorts motvikt mot alla ord som avhandlingen innehåller, säger Halldór Halldórsson.