Vill ta tillvara på gammal kunskap inom renslakt

Publicerad: 20 maj 2020

I ett nytt projekt inom Interreg Sápmi utvecklas en nyskapande utbildning för att göra småföretagare inom rennäringen mer konkurrenskraftiga och attraktiva.

Personalförsörjning är en flaskhals inom renslakt och styckning för lokala slakterier, men också för lokal förädling och utveckling inom livsmedel, slöjd, catering och mycket mer, enligt en förstudie gjord av Sápmi Innovation AB. Slakteribranschen är i behov av förnyelse och mer personal. En av grundförutsättningarna för det är en nyskapande yrkesutbildning för personal och entreprenörer, menar Sápmi Innovation AB. Nu ska forskare från Luleå tekniska universitet tillsammans med Sápmi Innovation AB och Lapin ammattikorkeakoulu Oy ta fram en sådan utbildning.

Utbildning som ger kvalitetsstämpel

Målet med projektet är att färdigställa ett kurspaket för renslakt, slakttekniker och styckning i enlighet med gällande regler och höga krav på djuretik, styckningsteknik och hygien. Genomförd utbildning ska leda till en kvalitetsvalidering för små och medelstora företag, vilket i sin tur ska göra dem mer konkurrenskraftiga.

– Tanken är att utbildningen som vi ska utveckla ska bli en kvalitetsstämpel för att visa att man till exempel kan reglerna för djurskydd och vet hur man tar tillvara på renkroppen på bästa sätt. Slakterierna skriker efter kunnig personal. Det finns en efterfrågan på renprodukter som skulle kunna vara ännu större om det fanns fler som kunde jobbet. I glesbygden behöver människor ofta ha flera strängar på sin lyra, säger Maria Udén, professor i industriell design vid Luleå tekniska universitet, som är en av forskarna i projektet.

Ta tillvara på mer av renen

Utbildningen ska också ge småföretagarna möjlighet att erbjuda nya tjänster med anknytning till rennäringen genom att till exempel ta tillvara på mer av renen.

– I modern tid har man velat vara så effektiv som möjligt när man slaktar ren. Man gör det som går fortast. Kunskapen om hur man tar tillvara på hela renen finns fortfarande kvar, särskilt hos äldre personer, men kommer att försvinna om man inte tar tillvara på den, säger Maria Udén.

Hushålla med resurser

– Även inälvor är attraktiva livsmedel om de tas om hand på rätt sätt. Traditionellt har man gjort det, men inte i Sverige idag. Allting har egentligen ett värde, säger Maria Udén.

– Det handlar om att ta tillvara på det som naturen producerar. Rennäringen är ett ovanligt tydligt exempel på att vi måste hushålla med våra resurser eftersom renarna hör hemma hos oss i de allra nordligaste delarna av världen. Man kan inte flytta renarna, de måste leva i kallt klimat. Vid kallt klimat kan man inte ha hur stora renhjordar som helst för maten växer inte tillräckligt fort. Vi har en lång och kall vinter och maten växer sakta. Vi kan inte massproducera allt oavsett tid på året, vi måste anpassa oss efter årstiderna. Vi måste helt enkelt kunna ta vara på det som finns och det behöver vi bli bättre på idag, säger Maria Udén.

Gammal kunskap och ny teknik

Men förhållandena förändras med tiden och man kan inte heller gå tillbaka till hur man gjorde för 100 år sedan, förklarar Maria Udén.

– Grejen är att kombinera gammal kunskap med ny teknik och ny kunskap för att skapa metoder som passar idag. De finska projektparterna har redan jobbat på digitala lösningar för att lära sig slakt.

Från Luleå tekniska universitet medverkar även Jörgen Normark, universitetslektor i industriell design.

Kontakt

Jörgen Normark

Normark, Jörgen - Universitetslektor, Avdelningschef

Organisation: Industriell design, Människa och teknik, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Telefon: 0920-491480
Maria Uden

Uden, Maria - Professor

Organisation: Industriell design, Människa och teknik, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Telefon: 0920-493023

I media