Framtidens fabriker utvecklas i nytt labb

Hur kommer framtidens fabriker se ut? Ett nytt labb vid Luleå tekniska universitet ska förhoppningsvis vara en del av den utvecklingen. – Tillverkningsindustrin måste bli smartare, mer energieffektiv och billigare, säger Valeriy Vyatkin, professor i kommunikations- och beräkningssystem.

Under de senaste decennierna har stora delar av den europeiska tillverkningsindustrin flyttats till länder utanför EU. Valeriy Vyatkin är övertygad om att det krävs förändring om Europa ska lyckas vända den trenden. Vi behöver byta fokus från storskaliga fabriker till mindre och mer flexibla produktionsenheter baserade på avancerad teknik och sofistikerad programvara. Det nya labbet på Luleå tekniska universitet är en testbädd för forskning om datorer och kommunikation för industrins behov.

– Om vi ​​ska föra tillbaka tillverkningsindustrin till Europa, måste vi göra tillverkningen smartare, mer energieffektiv och till en lägre kostnad än som varit möjligt tidigare. Vårt labb är ett verkligt ”maskinernas internet”, olika enheter kan anslutas till ett fungerande system med mycket mindre ansträngning än hur det fungerar idag. Med hjälp av 3d-simulering kan vi dessutom omedelbart se hur systemet kommer fungera, ungefär som i ett datorspel.

Flera system ger unik testmiljö

Föreställ dig till exempel en fabrik där det produceras klockor. Förmodligen byggs klockorna av ett automatiserat robotsystem. Det är också sannolikt att det finns ett automatiserat system för själva fabriksbyggnaden, till exempel ett system som reglerar temperaturen och belysningen inne i fabriken. Slutligen finns det även ett system för fabrikens infrastruktur för energidistribution, det vill säga hur och varifrån fabriken får sin eltillförsel. Enkelt uttryckt är det nya labbet en realistisk modell av just en sådan produktionsanläggning.

– Det unika med labbet är att det finns tre olika automationsområden; ett robotbaserat automationssystem, ett system för fastighetsautomation och infrastruktur för energidistribution till fabriken. Dessa tre områden gör att labbet blir en perfekt testmiljö, säger Valeriy Vyatkin.

Pratande maskiner

Ett av labbets viktigaste kännetecken är användningen av distribuerad automation. Det innebär att allt från maskiner och robotar till elnätsutrustning är anslutet till internet och forskarnas uppgift är att skapa mjukvara som förbättrar de olika enheternas förmåga att interagera med varandra. Om exempelvis en robot behöver mer ljus för att kunna läsa av en färg, ska den kunna ”prata” med systemet som styr belysningen. 

– Vi arbetar med mjukvaruarkitektur för industriell användning av Internet of Things, sakernas internet. Dagens mjukvara har blivit så komplicerad att vi måste hitta ett nytt sätt att tänka. Vi försöker förenkla hur applikationer skrivs i de inbäddade datorer som finns i till exempel maskiner och robotar, säger Valeriy Vyatkin.

Hoppas inspirera studenter till nya utmaningar 

Laboratoriet är alltså en testbädd för forskning om datorer och kommunikation för industrins behov. Förhoppningen är att labbet ska ge breda och banbrytande tvärvetenskapliga samarbeten. Men det finns också ett annat viktigt syfte med labbet som Valeriy Vyatkin verkligen vill lyfta fram.

– Förhoppningsvis kan vi inspirera både barn och studenter med äventyrliga sinnen. Det finns stor potential i den här branschen, den kan bidra med både utmaningar och spännande möjligheter, säger han och fortsätter:

– Vår satsning på virtualisering och digitalisering syftar också till att sänka tröskeln för att kunna arbeta inom tillverkningsindustrin. Till exempel kommer en person med grundläggande kunskaper i programmering kunna utveckla programvara till företag i tillverkningsbranschen. Det skapar nya spännande jobbmöjligheter för många som aldrig ens övervägt tanken på att jobba inom den här industrin.

Labbet går under namnet AIC³, eller AIC-cube, vilket står för Automation, Industrial Computing, Communication and Control.

Läs mer om labbet

[https://www.ltu.se/research/subjects/Kommunikations-och-berakningssystem/AIC3lab-Advanced-Industrial-Computing-Communication-and-Control?l=en]

Kontakt

Valeriy Vyatkin, Professor, Ämnesföreträdare
Telefon: 0920-492505
Organisation: Kommunikations- och beräkningssystem, Datavetenskap, Institutionen för system- och rymdteknik

Pressmeddelande 2017-03-20

[https://www.mynewsdesk.com/se/lulea_tekniska_universitet/pressreleases/framtidens-fabriker-tas-fram-i-nytt-labb-1861143]

I media

Metal Supply

[http://www.metal-supply.se/article/view/394337/framtidens_fabriker_ska_utvecklas_i_nytt_labb]

TV 4 Nyheterna

[http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/h%C3%A4r-testas-framtidens-fabrik-i-lule%C3%A5-3856212]

Verkstäderna

[http://www.verkstaderna.se/kategorier/utbildning/morgondagens-tillverkning-i-labb/]

Ny Teknik

[http://www.nyteknik.se/automation/har-utvecklas-framtidens-fabriker-6834671]

Affärer i Norr

[http://www.affarerinorr.se/nyheter/2017/mars/nytt-labb-foer-framtidens-fabriker/#.WNKDGHpf2VA]

Norrbottens Affärer

[http://norrbottensaffarer.se/nyheter/ltu-inviger-ett-nytt-labb-smartare-industri-nm4493066.aspx]

Underhålls nyheter

[http://www.underhallsnyheter.se/20170320/6613/bygger-labb-automationssystem-i-industrin]

Taggar

Sidansvarig och kontakt: Linda Alfredsson

Publicerad: 20 mars 2017

Uppdaterad: 22 mars 2017

 

Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,6 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 800 anställda och 15 000 studenter.

 

Luleå tekniska universitet • 971 87 Luleå • Orgnr: 202100-2841 • Telefon: 0920 49 10 00 • Fax: 0920 49 13 99 • Studenttorget: 0920-49 20 00
E-post allmänna ärendenFrågor om studier • Om webbplatsen  • © Luleå tekniska universitet 2016