Hoppa till innehållet
Margareta Karlsson
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Styrprinciper påverkar effektiviteten i hälso- och sjukvården

Publicerad: 20 december 2021

Uthållig organisatorisk samverkan antas bidra till att öka effektiviteten inom hälso- och sjukvården och leda till bättre vård för patienten samtidigt som kostnaderna reduceras.
Marknadsinspirerade styrprinciper samt styrning genom lagstiftning, regelverk och standarder kan dock påverka samverkan negativt. Det är en av slutsatserna i en avhandling från Luleå tekniska universitet.

Intresset för styrning inom hälso- och sjukvården väcktes hos avhandlingens författare, Margareta Karlsson, i jobbet som controller inom Region Norrbotten.

– Jag märkte hur styrningen av vårdens olika servicefunktioner, till exempel materialförsörjning, städning och kostförsörjning, började uppfattas som något frånskilt vården av patienten, som verksamheter som kunde styras utifrån företagsekonomiska principer.

New Public Management

Under 1980- och 90-talet började man införa så kallad New Public Management i vården, däribland införandet av interna marknader, lagstadgade krav på ekonomihantering mellan juridiska organisationer och ett decentraliserat ansvar för ekonomi inom organisationen.  Samtidigt uppstod en marknadsbaserad diskurs i tal och skrift som ledde till ett vi-och-de-tänkande mellan servicefunktionen och vården, enligt Margareta Karlsson.

I avhandlingen utforskas samverkan mellan en servicefunktion och vårdverksamheter, samverkan mellan region och kommuner i en försörjningsprocess, kunskapsutbyte i ett förbättringsarbete och hur ett marknadsbaserat begrepp som ”intern kund” kan inverka på samverkan i en hälso- och sjukvårdsprocess. Det empiriska materialet består av bland annat intervjuer och analys av olika styrdokument.

Tillit och ömsesidighet

Avhandlingens intervjustudier visar exempel på hur styrningen inom hälso- och sjukvården har inspirerats av styrprinciper från det privata näringslivet och en ökad tilltro till styrning genom lagstiftning, regelverk och standarder. Samtidigt visar studierna att önskade effekter om ökat värde för patienten kan nås genom att sträva mot uthållig organisatorisk samverkan där alla aktörer strävar mot samma mål och där tillit och ömsesidighet präglar relationerna.

Tvärtemot vad som var avsikten kan, enligt avhandlingen, styrprinciper från New Public Management både vara inbördes inkonsekventa och ge negativa konsekvenser. Införandet av en intern marknad och en marknadsbaserad diskurs kan försämra tilliten, och därmed samverkansförmågan, mellan organisationerna. En annan av avhandlingens slutsatser är att krav på kostnadskontroll kan motverka strävan mot systemövergripande kostnadseffektivitet och måleffektivitet.

– När gränserna mellan organisationerna betonas, motverkas den sömlösa vårdkedja som eftersträvas. För att öka tillit och ömsesidighet måste organisationerna dela med sig av information och kunskap och tillsammans förbättra processen. Detta var tydligt i samverkan kring hjälpmedel för patienten, till exempel en rullstol. Där fanns en gemensam syn på alla beslutsnivåer, från den politiska nivån och neråt.  Det var tydligt för alla aktörer att patientens behov måste styra alla aktiviteter.

Kontakt

Margareta Karlsson,

Organisation: Kvalitetsteknik och logistik, Industriell ekonomi, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle