Quality Management, nu och om 20 år

Publicerad: 17 oktober 2011

Jacob Hallencreuz, LTU, och Henrik Eriksson, CTH, har tagit initiativ till att låta forskare i kvalitets-sverige genomföra spånskivor om hur vi ser på var kvalitetsutveckling, eller för att vara korrekt, Quality Management, befinner sig idag. Varför ser Quality Management ut som de gör och hur tror vi att ämnet kommer att se ut 2031? Spånskivor har hållits på Chalmers och i Linköping och under v. 41 stod Luleå på tur, med undertecknad som seminarieledare, samt nyblivne professorn Rickard Garvare, forskare Maria Fredriksson, universitetslektor Erik Vanhatalo samt doktoranden Martin Holmbom som deltagare.

Utan att föregå sammanvävningen av andra forskares syn och visioner, kan vi konstatera att Luleågruppens syn på ämnet baseras av ett konstaterande att det växt ut till ett tillämpat ämne som har förhållandevis lätt att attrahera forskning och redovisa resultat i sammanhang där praktisk ”nytta” premieras, men att den andra sidan av samma mynt gör att forskningshöjden ibland ifrågasätts från akademiskt håll. Kvalitetsområdet går över ämnesgränser och som ett ämnesövergripande ämne är kvalitetsutvecklin sällan ett fokusområde när offentliga finansiärer lyser ut forskningsprogram. Många av de viktigaste managementorienterade vetenskapliga tidskrifterna i ämnet har också fört en tynande tillvaro. I en tid när mätning av forskning och av forskare blir allt viktigare, sker därför allt större del av den akademiska publikationen av kvalitetsledningsforskarna i angränsande eller överlappande forskningsfält såsom Operations Management eller generell management, vilket också gör sitt till för att reducera de ”egna” tidskrifternas akademiska relevans.

(Anmärkning: De mer teknik- och statistiktunga delarna, ofta benämnda Quality Technology genomgår en annan mognadsfas och ofta är forskningen mer inriktad mot akademisk relevans än praktiskt. De statistiska modellerna som bas för de kvalitetstekniska verktygen blir allt viktigare för att nå ut i forskarsamhället och forskningen och tidskrifternas relevans ifrågasätts inom kvalitetstekniken ifrågasätts inte lika tydligt som inom kvalitetsledningsfältet. Den praktiska relevansen av nya statistiska modeller kan dock ibland med rätta ifrågasättas. Denna del av kvalitsetsutveckling diskuterades dock inte vid mötet)

Samma krafter skapar också ett tryck mot en akademisering av ämnet, och dess karaktär av att föreskriva vilka sätt som är ”bäst” ifrågasätts numera ofta, samtidigt som empiriskt grundade artiklar blir allt vanligare, på bekostnad av konceptuella arbeten. Denna fåra trodde gruppen skulle få en allt större roll och också att stakeholderperspektiv, dvs att verksamheter måste ta hänsyn till andra intressen än kundens ansågs redan nu vara en förnändring gentemot för tio år sedan och detta stakeholderperspektiv antogs bli allt tydligare.

Den viktigaste förändringen och skillnaden mot dagens forskning som vi kunde se om 20 år var en inriktning mot det hållbara samhället. Dagens quality management innehåller ett förhållandevis blygsamt medvetande om hållbarhetsfrågor, andra än ekonomisk hällbarhet, medan etiskt och ekologiskt hållbara arbetssätt och frågor har hamnat i skymundan. Mötet var enigt om att kvalitetsrörelsen måste inlemma hållbarhetsfrågorna tydligare för att även i fortsättningen kunna leverera svar eller teorier som hjälper organisationer framåt i sitt förbättringsarbete.


Bjarne Bergquist