Boliden pressfoto: Höst i Aitik

Framtidens gruvindustri i Norrbotten - en motor för innovation och samhällsutveckling

Publicerad: 14 augusti 2014

Efterfrågan på metaller på världsmarknaden stiger, och den svenska likväl som den internationella gruvindustrin ökar produktionen. Sverige och särskilt de norra delarna av landet är i likhet med Finland ett av de mest lovande länderna i Europa för fynd av nya mineral- och malmförekomster; både förekomster av den typ som exploateras idag men också helt nya typer som vi idag inte vet så mycket om.

Som exempel på framtidsinriktade projekt kan nämnas Bolidens planer på att öppna en ny koppargruva vid Laver i Älvsbyns kommun, en stor dagbrottsgruva av ungefär samma typ som Aitik i Gällivare kommun, och LKABs undersökning av möjligheterna att utvinna så kallade sällsynta jordartsmetaller ur apatiten som vid järnmalmsbrytningen i Kiruna och Malmberget idag bara deponeras i avfallsmagasinen. LKAB planerar för flera nya gruvor och Northland Resources har öppnat en järngruva i Pajala kommun.

Det mesta talar för att gruvverksamhet kommer att ha mycket stor betydelse även i framtiden för Sverige och särskilt de norra delarna av landet. Med en väl skött hantering av miljöpåverkan och samhällsansvar kan en expanderande gruvnäring bli en ännu starkare motor för innovation och positiv samhällsutveckling än den är idag och bidra till långsiktig och hållbar tillväxt.

Luleå tekniska universitet (LTU) är Sveriges centrum för forskning och utbildning inriktad på gruvdrift, och den klart uttalade ambitionen är att vara ett internationellt starkt excellenscentrum. Forskningen omfattar hela kedjan från malmletning via brytning och processering till metallurgi och miljöfrågor liksom forskning om arbetsmiljö och säkerhet, råvaruekonomi och samhälleliga aspekter på utvinning och förädling. Som enda lärosäte i landet fick LTU förstärkta anslag via regeringens satsning på strategiska forskningsområden för att bedriva gruvrelaterad forskning under åren 2010-2014. Dessa anslag kan komma att bli permanenta. Den gruvrelaterade forskningen vid LTU är ett av de prioriterade forskningsområdena och samordnas i centrumbildningen CAMM (Centre of Advanced Mining and Metallurgy) med professor Pär Weihed som föreståndare. LTU är också med och driver arbetet inom bl.a. ett framtida europeiskt innovationspartnerskap inom råvaror.

Framtid-Norrbotten-LTU.jpg

Projektet har tre inriktningar:

  1. Vilka malm- och mineralresurser finns det potential för i Norrbotten, och vilka kommer sannolikt att exploateras i framtiden?
  2. Vad kommer den exploateringen att få för miljöeffekter?
  3. Vad kommer den exploateringen att ha för betydelse för innovation och samhällsutveckling?

Slutanvändare av resultat som tagits fram i projektet är gruvföretag, teknikföretag, prospekteringsföretag, bygg- och miljökonsulter liksom myndigheter och den politiska sfären som har stort intresse av att få vetenskapligt grundade svar på dessa frågor. Resultaten från projektet kommer exempelvis att kunna belysa: (a) hur framtidens gruvindustri kan möta upp ambitiösa miljökrav med bibehållen konkurrenskraft; samt (b) hur framtida gruvetableringar kan gynna den regionala ekonomin samt hur dessa effekter kan förstärkas.

Projektet är ett samarbete mellan forskningsämnena malmgeologi, tillämpad geologi samt nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Följande forskare deltar i projektet:

Lena Alakangas, biträdande professor i tillämpad geologi
Glenn Bark, universitetslektor i malmgeologi
Magnus Ericsson, adjungerad professor i nationalekonomi
Olof Martinsson, universitetslektor i malmgeologi
Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi
Christina Wanhainen, biträdande professor i malmgeologi
Pär Weihed, professor i malmgeologi
Anders Widerlund, biträdande professor i tillämpad geologi
Björn Öhlander, professor i tillämpad geologi

Finansiering: Länsstyrelsen i Norrbotten