Musik har egen skapande kraft

– Musik kan betraktas som en mängd händelser och förbindelser, en sorts självorganiserande förlopp som är skapande i sig själv. Min avhandling visar att instrumenten inte bara är klangfärger, utan genom sitt sätt att fungera står i förbindelse med två grundläggande riktningar: nedåt och uppåt, eller inåt och utåt, eller jorden och kosmos. Musiken är heller inte bara toner i en struktur utan snarare en anordning som besitter en egen skapande kraft, säger Fredrik Hedelin, doktorand vid Luleå tekniska universitet, och fortsätter.

– I den meningen har musiken liv, det vill säga att mellan ljuden, tonerna, ackorden, uppstår det relationer och förbindelser på en mängd olika plan samtidigt. Och detta är något som man som tonsättare kan ta fasta på och befrämja, även om dessa fenomen egentligen finns redan från början i den enklaste lilla melodi.

Tar fasta på vad som sker i musiken

I sin avhandling ”Levande musik – ritornellen och musikens skapande” har Fredrik Hedelin undersökt musikens skapande kraft i ljuset av filosofin hos Gilles Deleuze och Félix Guattari. En av de främsta slutsatserna i Fredrik Hedelins forskning är att musik inte bara kan betraktas som en struktur av noter och frekvenser.

– Jag menar att det snarare är fruktbart att betrakta musiken som en anordning av händelser och förbindelser snarare än en struktur. Det betyder att man tar fasta på vad som händer i musiken snarare än vad musiken är. Även musikinstrumenten kan betraktas som en särskild anordning vilket gör att man tar fasta på instrumentens sätt att frambringa musiken snarare än deras klang eller frekvensspektrum. Det gör att även instrumentet och musikern blir en del av frambringandet, men inte i sociologisk mening och egentligen heller inte som uttolkare eller förmedlare, utan som en del de händelser och förbindelser som utgör själva musiken, berättar Fredrik Hedelin.

Unik forskningsmetod

Doktorsavhandlingen resulterade i tre specialskrivna solokonserter för flöjt, fiol och piano.

– Jag har komponerat med utgångspunkt från ritornellen, något som kommer tillbaka och tas om, och sedan tillsammans med filosofin hos Deleuze och Guattari försökt blottlägga vad som sker i musiken och komponerandet, berättar Fredrik Hedelin som menar att hans sätt att sammanlänk filosofi och musik är att betrakta som unikt.

– Jag har använt en särskild metod för konstnärlig forskning som går ut på att läsa samman filosofi och musik i syfte att byta perspektiv och tränga in frågan. Det är inte fråga om att endast använda vissa begrepp eller visa på likheter mellan musik och något annat, utan om att ta med sig filosofin in i musiken för att hitta nya ingångar.

Lusten att gräva djupare i frågan om musikens liv föddes under en period när Fredrik Hedelin, i sitt yrke som tonsättare, utarbetade en datorkomposition som utgick från musiken som en serie reaktioner. Detta sätt att arbeta har visat sig fruktbart.

– Jag har nu så många musikidéer att förverkliga att jag inte kommer att hinna ta itu med dem alla inom en överskådlig framtid.