Susanna Leijonhufvud
Susanna Leijonhufvud. Foto: Lars Andersson Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Okritisk hållning till strömmad musik

Publicerad: 5 mars 2018

Strömmad musik och företag som Spotify har i dag tagit över rollen som den främsta distributören av musik. Aldrig förr har musik varit så tillgänglig som i dag men det är samtidigt en utveckling som sällan problematiseras, visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet.

– Ett företag som Spotify är inte bara en facilitator som erbjuder musik utan tillhandahåller en hel service som låter lyssnaren upptäcka ny musik, skräddarsy och bygga egna arkiv och musiksamlingar. Mer problematiskt är att tjänsten också kan guida lyssnaren åt ett håll där stereotyper och musikaliska hegemonier vidmakthålls, säger Susanna Leijonhufvud, doktorand vid Luleå tekniska universitet.

Diskuteras inte offentligt

Susanna Leijonhufvud har undersökt musikströmning genom att använda Spotify som exempel i avhandlingen Liquid Streaming – the Spotify Way to Music. I takt med Spotify’s framgångar har tjänsten fått en unik plats inom svenskt musikliv. Trots att musiken tillgängliggörs av ett privat företag så får Spotify stort utrymme i det offentliga rummet. En fråga som sällan eller aldrig är uppe för diskussion.

– Till exempel har Sveriges radio, som har ett public-service uppdrag, valt att nyttja Spotify’s service för att lyssnarna ska få tillgång till den musik som spelas i radion efter det att programmet blivit sänt. Det innebär bland annat att radions egna skivarkiv inte förvaltas på samma sätt som tidigare. Jag tycker det är märkligt hur en aktör, givet den musik som för tillfället finns tillgänglig via den specifika servicen i kombination med den ljudkvalitet som levereras, får så stort utrymme utan att dessa två saker diskuteras offentligt, säger Susanna Leijonhufvud och fortsätter.

– Sveriges radio har policybeslut som både säger att företagsnamn inte får nämnas i public service och att ljudkvaliteten ska hålla en viss standard. Båda dessa åsidosätts uppenbarligen av public service utan vidare offentlig diskussion. Jag menar att en sådan utveckling, där man helt förlitar sig på en kommersiell privat aktör, kan vara förödande. Tillgänglighet tycks här vara ledordet för politiker utan att det problematiseras. Tillgänglighet är inte för alla och det håller inte nödvändigtvis över tid.

Inspelad musik drar in mindre pengar

Hennes studie visar att strömmad musik, och inte minst Spotify, har haft en kraftig påverkan på musikbranschen.

– Den främsta konsekvensen är att inspelad musik inte drar in pengar som det gjorde förr. Så om inte betalningsmodellerna för musik förändras eller att människor blir villiga att betala mer för musik och musiktjänster så kommer framtida artister ha svårt att finansiera sina inspelningar och musikproduktioner vilket kan medföra att kvalitén på musikinspelningar över lag kan komma att sjunka, säger Susanna Leijonhufvud.

Den stora och direkta tillgången till musik som Spotify erbjuder kan tyckas vara enbart positiv för den enskilda användaren, Susanna Leijonhufvud menar dock att det inte riktigt är så enkelt.

– Det blir allt svårare att lägga pengar på kvalitativ musikproduktion, vilket i slutändan så klart präglar vad för slags musik lyssnarna får ta del av. Baksidan av den stora tillgången är att det blir svårt att välja och fokus måste riktas till kunskap om urvalet för att inte bli en passiviserad lyssnare som främst matas med det kommersiella.

kontakt

Susanna Leijonhufvud

Leijonhufvud, Susanna - Forskningsing 1:e

Organisation: Musikpedagogik, Musik och dans, Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Taggar