Delstudier och metod

Publicerad: 2 december 2013

Delstudier och metod
I det här projektet antas ett ekonomiskt beslutsram som fokuserar på användarna av geologiska kartor. Projektarbetet erkänner uttryckligen heterogenitet mellan olika användare, men det kan generellt antas att en typisk användare nyttjar geologisk information för att samla teknisk kunskap om geologi för att fatta informerade beslut. Till exempel kan användarens mål uttryckas som att man minimerar de förväntade kostnaderna för att förbereda en kvalitetsprojektrapport (t.ex. Bernknopf et al, 1997; Bhagwat och Ipe, 2000). De upplevda fördelarna med geologisk information kan också skilja sig åt mellan användarna på grund av utformningen av de projekt som genomförs och som en följd av nivån på personalens kompetens.

Projektarbetet består hittills av två delstudier. Den ena en litteraturöversikt medan den andra delstudien är en enkätstudie. Undersökningen kommer att utformas och testas efter flera ingångar från experter vid Sveriges geologiska undersökning (SGU), användare, och akademiker, det kommer att innebära ett antal allmänna frågor till alla användare, men kommer också att variera något i utformning mellan olika kategorier av användare. Det är tydligt att många av de specifika detaljerna för projektet och undersökningarna måste utarbetas i nära samråd med expertis från geologiska experter och SGU.

Delstudie 1 : Det ekonomiska värdet av geologisk information: Syntes och anvisningar för framtida forskning

Den första delstudien är en syntes av tidigare forskning och ger anvisningar för fortsatt forskning.Den första artikeln i detta projekt finns nu tillgänglig via doi:10.1016/j.resourpol.2014.11.001

Översynen av tidigare forskning visar betydande ekonomiska fördelar kopplade till produktionen av kollektiva nyttigheter såsom geologisk information. Värdet av geologisk information har vanligen mätts i termer av "avoided costs", dvs kostnader som man kunnat undvika om informationen funnits tillgänglig. Ändå är det svårt att jämföra resultat över studier eftersom de skiljer sig i omfattning och göra olika antaganden om vilka sektorer som inkluderas i beräkningen. Vidare är tidigare forskning inte enhetlig i sin behandling av potentiella (och inte bara existerande) användare, och använder olika tolkningar av "avoided costs". Den första artikeln drar slutsatsen att framtida forskning bör ägna mer uppmärksamhet åt att denna typ av information både är en kollektiv vara och har "upplevelse" egenskaper , vilket belyser förutsättningarna för att individer ska börja använda informationen samt att man måste överväga behov hos potentiella användare. Ett antal metodologiska utmaningar förtjänar också ytterligare granskning i framtida forskning, såsom användning av diskonteringsränta och nyttoöverföringsmetoder. I denna uppsats ger vi också några tankar om hur man ska gå vidare med sådan forskning.

Delstudie 2
Den andra studien analyserar användningen - eller icke-användning - av geologiska kartor i svenska kommuner. I denna studie genomförs en kvantitativ bedömning (i en diskret val modell) av de faktorer som avgör "accepterandet" av geologiska kartor, som hypotetiskt kan påverkas av till exempel personalens kompetens, arbetssysslor etc. Datamaterialet kommer att baseras på en enkätundersökningen till nuvarande och potentiella användare.

Två artiklar baserade på enkätstudien finns nu tillgängliga i Elisabeths licentiat uppsats http://pure.ltu.se/portal/files/101533770/Elisabeth_H_ggquist.pdf 

Första artikeln visar att upplevda fördelar, initiativ till mer utbildning (motivation), kön och arbetsenhet påverkar användningen av geologisk information. Inga spatial effekter mellan kommuner hittas. 

Den andra artikeln betraktar även sociala effekter (kollegial rådgivning),upplevd kompetens från utbildning och om informationen används tillsammans med "relaterad" information. Den relaterade information som beaktas är annan geoinformation som kartdata, demografisk information som rör befolkning eller byggnadsinformation. Resultaten tyder på att användningen av geologiska och relaterad information är sammankopplade och kan ses som kompletterande beslut. Resultatet visat även att kollegial rådgivning, upplevd kompetens från utbildning, initiativ till mer utbildning (motivation), upplevda fördelar, kön och arbetsenhet påverkar sannolikheten för att använda geologisk information.