Skogsbruk Tanzania
Jesper Stage och Camilla Andersson. Foto: Lars Andersson

Förbättrar Tanzanias skogsbruk

Publicerad: 10 september 2014

Med hjälp av nya modeller för skogsförvaltning och analyser av dess ekonomiska effekter ska Tanzanias skogsbruk förbättras. En utveckling som skulle kunna ge utvecklingsländerna ekonomiskt avkastning men också minska utsläppen av växthusgaser.

  – De största utsläppskällorna i världen är fossila bränslen men även avskogningen i tredje världen är en betydande klimatfara. Vi hoppas därför att projektet kan ge oss och politikerna i Tanzania svar på hur de bäst ska förändra sin skogsförvaltning, säger professor Jesper Stage som tillsammans med forskare Camilla Andersson är universitetets representanter i studien.

Kan ta lärdom av Tanzanias exempel

Skulle Tanzania hitta en framgångsrik form för sin skogsförvaltning tror Jesper Stage att det skulle kunna få betydande effekter i regionen.

– Många länder i området har liknande typer av skog och experimenterar med liknande förvaltningsmodeller, så lärdomarna från Tanzania bör vara intressanta även för andra länder i Afrika när de utformar sin skogspolitik.

Kräver ett förändrat skogsbruk

I takt med att befolkningen i Tanzania ökat de senaste decennierna har trycket på landets skogar blivit större och större. Den minskade skogsarealen har i sin tur lett till ett större utsläpp av växthusgaser då skog binder koldioxid. Detta har fått miljöorganisationer och rika länder att kräva ett förändrat skogsbruk i Tanzania och omkringliggande länder.

– Historiskt sett har skogarna i Tanzania varit allmänningar där människor brukat resurserna efter behov men i takt med befolkningsökningen har skogarna skövlats. Därför har landet nu börjat testa en rad andra förvaltningsformer, till exempel byaförvaltning, där invånarna själva ansvarar för att skogen inte överanvänds i utbyte mot ekonomisk ersättning, berättar Jesper Stage.

Ska hitta den bästa förvaltningsformen

Ett problem med denna form av skogsförvaltning är att många bara går till andra skogar och tar det de behöver där istället. Ett annat problem är att människor som är beroende av skogen riskerar att drabbas hårt när de inte kan använda den i samma utsträckning som tidigare.
Huvudmålet med studien blir således att visa vilken förvaltningsform som ger bäst och effektivast resultat men också vilka eventuellt negativa konsekvenser de olika modellerna kan medföra.

– Till exempel kan ett minskat uttag av skog leda till att priserna på träkol i städerna höjs vilket kan leda till att de går över till andra energikällor som är än mer miljöfarliga, säger Jesper Stage.

Projektet heter Restoration of forests, carbon and livelihoods: REDD+ and the economics of miombo land use och är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och forskare i Tanzania. Studien finansieras av Vetenskapsrådet och kommer att löpa fram till 2016.

Kontakt

Jesper Stage

Jesper Stage, Professor, Ämnesföreträdare

Telefon: 0920-493445
Organisation: Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Camilla Andersson,

Organisation: Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle