Anna Krook-Riekkola, forskare inom energisystemanalys vid Luleå tekniska universitet.

IEA-rapport visar vägen till koldioxidneutralt Norden 2050

Publicerad: 24 januari 2013

Hur ser energisystemet ut 2050, vilka energibehov har vi och hur kan de tillgodoses med så liten miljöpåverkan som möjligt? Det är frågor som Anna Krook-Riekkola, forskare inom energisystemanalys på nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, jobbar med dagligen på Sverigenivå.

Detta var anledningen till att hon blev tillfrågad att vara med i Internationella energimyndighetens (IEA) projekt kring hur de nordiska länderna gemensamt kan uppnå till en koldioxidneutral region år 2050.

Internationella energimyndigheten (IEA) ger nu för första gången ut en rapport om det nordiska energisystemet. Rapporten innehåller scenarier för hur de nordiska länderna gemensamt kan uppnå en koldioxidneutral region år 2050. LTU har deltagit i arbetet genom att tillföra ett nordiskt perspektiv till den globala energisystem modellen som ligger till grund för scenarierna.

Energisystem modeller finns på alla nivåer från regional eller nationell nivå till att innefatta Europa eller hela världen. Oftast kompletteras analysen med andra modeller för att ta hänsyn till aspekter som inte kan beskrivas i den stora modellen. Navet i IEAs scenarioarbete är en TIMES baserad energisystemmodell. Samma typ av modell som Anna Krook-Riekkola har jobbat med i sin forskning.

– Vi har till exempel ett behov av att tvätta kläder. Hur får man då elen till tvättmaskinen, varifrån kommer den? Kommer den från kol, vindkraft eller biokraftvärme? Om vi inte gör någon förändring, vad händer då? Sedan sätter man ett tak för hur mycket koldioxid som får användas, vad händer då? Frågorna besvaras genom att beskriva ”alla” möjliga teknikval tillsammans med dess teknoekonomiska egenskaper och begränsningar i en energisystemmodell. Utifrån detta kan man se vilka tekniker som behövs för att koldioxidutsläppen ska minskas till lägsta kostnad, förklarar Anna Krook-Riekkola.

Vidare berättar Anna Krook-Riekkola att tidigare har IEA framförallt jobbat på global nivå, men med nationella detaljer. Fokus blir lätt på de stora länderna och de nationella lösningarna fångas inte alltid upp. För att nå tuffare globala miljömål, som minskningar i CO2-utsläpp krävs att vi beaktar de nationella förhållandena och de lyckade exemplen. Norden har en lång historia både i att implementera miljöstyrmedel (t ex CO2- och energiskatter) och i att samarbeta över nationsgränserna. Vilket har påverkat utformningen av dagens nordiska energisystem till ett nästan fossilfritt elsystem. Energisystemets karaktär påverkar i sin tur hur energisystemet är beskrivet i de nordiska energimodellerna. Där de norska energimodellerna traditionellt fokuserat på elsystemet med en hög tidsupplösning för att fånga upp variationer inom vattenkraften, medan även värmemarknaden varit en central del i de svenska energisystemmodellerna då el- och värmemarknaden samverkar via kraftvärmen.

Detta är bakgrunden till att IEA nu valt att titta närmare på Norden. Rapporten Nordic Energy Technology Perspective är den första regionala upplagan av IEA:s kända globala publikation Energy Technology Perspectives. Projektet har varit ett samarbete mellan IEA, Nordic Energy Research (som ligger under Nordiska ministerrådet) och ledande forskningsinstitut i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Den nordiska utgåvan innehåller scenarier för hur de nordiska länderna gemensamt kan uppnå en koldioxidneutral region år 2050, samt hur Norden kan bidra till omställningen av Europas elsystem från fossilt till mer förnybart. Rapporten visar att det krävs en total utfasning av fossila bränslen i det nordiska elsystemet, att vindkraftens andel måste öka från dagens 3 procent till 25 procent, att elnätet måste byggas ut och att det krävs en genomgripande förändring av transportsektorn. Norden är även viktig för omställningen av Europas elsystem, t ex kan Norges vattenkraft verka som en buffert mot den ökande andelen el från vind och sol i Nordeuropa. I framtiden ses Norden som en allt större nettoexportör av el.

– Studien visar på att vi kan nå ett nästintill fossilfritt Nordiskt energisystem, om än väldigt utmanande. För att nå dit måste vi både använda oss av den mest effektiva tekniken och genomgå strukturella förändringar i stadsplaneringen som underlättar till minskat resande, speciellt vid planerande av nya områden. Det är viktigt att vi börja tänka nu, så att vi inte bygger fast oss i bostäder och infrastruktur som kräver hög energianvändning. Apparater kan bytas ut, men husen står där i minst 50 år, säger Anna Krook-Riekkola.

Rapporten kommer att presenteras närmare på ett evenemang som hålls i Stockholm den 11 februari.