Hoppa till innehållet
Bil i glesbygd
Rapporten visar att de som tar bil till jobbet tenderar att köra mer bil på fritiden. Foto: wmaster890, istockphoto Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Forskare rekommenderar laddstolpar på landsbygden

Publicerad: 22 mars 2022

Förutsättningarna för att ställa om till mera hållbara transporter skiljer sig tydligt mellan olika delar av landet. Det visar en forskningsrapport i nationalekonomi från Luleå tekniska universitet. Forskarna rekommenderar bland annat statliga satsningar på elektrifierade transporter i glesbygden.

Linda Wårell och Kristina Ek, båda biträdande professorer i nationalekonomi, har studerat förutsättningarna för omställning i fem svenska kommuner, en storstad (Stockholm), två mellanstora städer (Örebro och Luleå) samt två små landsbygdskommuner (Gislaved och Arvidsjaur).

Studien handlar om vilka faktorer som har betydelse för hur människor transporterar sig i samband med olika aktiviteter. Föga förvånande kör invånarna i Arvidsjaur och Gislaved mest bil eftersom det där saknas alternativa transportmedel. Men även inom en och samma kommun skiljer sig transportbeteendet åt. Den som bor i centrala delar av en stad har helt andra förutsättningar än den som bor på omkringliggande landsbygd. Rapporten visar också att de som tar bil till jobbet tenderar att köra mer bil på fritiden, och att barnfamiljer kör mer bil i samband med inköp och ärenden än hushåll utan barn.

Lokala förutsättningar avgörande för transportbeteende

– Vi trodde att vi skulle se tydligare skillnader baserat på kön och inkomst, både vad gäller transportbeteenden och attityder till miljö och klimat. Men dessa skillnader var inte särskilt tydliga. Den avgörande faktorn är de lokala förutsättningarna; finns inte förutsättningarna till alternativa transportmedel så tar man bilen, säger Kristina Ek.

Det är svårare att hitta faktorer som förklarar transporter på fritiden, oavsett var man bor i landet. Här behövs mer forskning.

– Det är viktigt att även kunna påverka fritidsresorna eftersom våra fritidsresor sammanlagt är längre än den sammanlagda längden jobbresor, säger Kristina Ek.

Rapportförfattarna rekommenderar därför att kommunerna utformar bostadsområden så att många aktiviteter, även på fritiden, kan göras inom begränsade avstånd för att minska bilåkandet. En positiv bieffekt av ökat cyklande och promenader är att det förbättrar människors fysiska och mentala hälsa. Stockholmare använder personbil i minst omfattning av de undersökta grupperna medan örebroare och Lulebor är de som går och cyklar mest vilket troligen har att göra med att städerna är relativt täta, att det finns bra cykelvägar och att det är relativt ont om parkeringar.

Elektrifieringen sker huvudsakligen i städerna

Det pågår just nu en omfattande elektrifiering av fordonstrafiken, men den sker huvudsakligen i städerna där förutsättningarna för alternativa transportsätt i form av exempelvis kollektivtrafik är som bäst. Forskarna rekommenderar därför större satsningar på infrastruktur för elfordon på landsbygden där möjligheten att bygga ut kollektivtrafiken är begränsade.

– Marknaden klarar inte av att på egen hand elektrifiera landsbygden, därför tror vi det är nödvändigt att staten tar ett större ansvar, säger Linda Wårell.

Skatten på bensin och diesel är ett effektivt styrmedel. Problemet med bensinskatt är att den slår hårdare mot glesbygdsbor, som är mer beroende av bilar, än mot stadsbor. Forskarna föreslår därför en kompensatorisk modell liknande den som används i Kanada där bensinskatten anpassas till var i landet du bor.

– En kompensatorisk bensinskatt skulle öka legitimiteten för den gröna omställningen bland dem som annars tvingas bära en stor del av kostnaderna för den, säger Linda Wårell.

Rapporten har skrivits på uppdrag av Naturvårdsverket.

Kontakt

Kristina Ek, Biträdande professor

Telefon: 0920-492301
Organisation: Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Linda Wårell

Linda Wårell, Biträdande professor

Telefon: 0920-491941
Organisation: Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle