Ny avhandling rekommenderar ökad avsättning av skyddad skog
Det skulle bli dyrt och opraktiskt att skattevägen öka andelen skog som används som kolsänkor. Ett mer effektivt sätt är att öka avsättningen skyddad skog. Det hävdas i en ny avhandling i nationalekonomi från Luleå tekniska universitet om potentiella konflikter mellan ekosystemtjänster, biobränsle och traditionell råvaruanvändning i det svenska skogsbruket.
I Sveriges omställningsprocess mot en fossilfri, cirkulär ekonomi har ögonen riktats mot skogen som möjlig källa till biobränsle och som kolsänka, det vill säga en resurs som under en längre tid binder mer av atmosfärens koldioxid än den släpper ut. Men den stigande efterfrågan på biobränsle kan komma i konflikt med skogens ekosystemtjänster och den traditionella skogsindustrin. Med ekosystemtjänster menas här sådana positiva värden som skogen förser samhället med, men som inte alltid går att kommersialisera, exempelvis bär och svamp, hälsofrämjande rekreation, jakt, habitat för djur och växter, och vattenrening.
I avhandlingen analyseras konsekvenserna för annan form av resursutnyttjande om ekosystemtjänsterna ökar, hur känslig den traditionella skogsindustrin är för prisökningar till följd av den ökade konkurrensen från ekosystemtjänster samt värdet av ekosystemtjänsterna i svensk skog och var de finns i landet.
– Vi ekonomer försöker ofta prissätta varor. Vi gillar därför skatter på varor och tjänster som finns utanför marknaden, däribland olika ekosystemtjänster, som ett sätt att få marknaden att ta miljöhänsyn, säger avhandlingens författare Carl Nolander.
Subventioner och skatter ej att rekommendera
Vad gäller just ambitionen att öka andelen skog som kan fungera som kolsänkor avråder han dock från direkta betalningar till skogsägare. En subvention på tillväxt kombinerat med en skatt på avverkning skulle visserligen förlänga rotationstiden (tiden mellan sådd och slutavverkning) för skogen och därigenom den tid som skogen kan ta upp kol. Emellertid skulle åtgärden påverka olika skogstyper, vilka växer i olika delar av landet, olika mycket och dessutom bli kostsam för samhället.
– Den skog som har högst kolupptagningsförmåga och rekreationsvärde är äldre skog som därför också har det högsta virkesvärdet. Bättre därför är att öka avsättningen av skyddad skog och kompensera skogsägarna för den ekonomiska förlusten.
Efterfrågan på skogsråvara kommer sannolikt att öka och då kommer priserna att stiga. Enligt avhandlingen är det framför allt pappers- och uppvärmningsindustrin som är känsliga för prisökningar medan trävaruindustrin kommer att klara sig bättre i den ökade konkurrensen genom att den kan överföra stigande kostnader på sina kunder.
Kartläggning av skogsbeståndet
Genom en kartläggning och modellering av skogsbeståndet i Sverige drar Carl Nolander slutsatsen att skogens viktigaste ekosystemtjänster är som kolsänkor, rekreation och för att bibehålla den biologiska mångfalden. De högsta värdena för både kolsänkor och rekreation finns i Skåne medan de omfattande skogsbestånden i Norrbotten och Västerbotten absorberar mest kol per år samtidigt som de har jämförelsevis låga rekreationsvärden.