Växande energiklyfta i Europa

Det finns en växande klyfta mellan de länder i Europa som har satsat på förnybara energislag och de som inte har gjort det. Det visar en ny avhandling från Luleå tekniska universitet, som handlar om teknisk utveckling inom den europeiska miljöenergisektorn och hur teknik sprids mellan länder.

– Teknikspridning i miljöenergisektorn är en av nycklarna till att utveckla och öka produktionen av förnybar energi till en lägre kostnad än idag. Men för att ett land ska kunna tillgodogöra sig den nya tekniken krävs egen forskning och utveckling, säger Jonas Grafström, nydisputerad doktor vid Luleå tekniska universitet.

Framgångsrika länder drar ifrån

Hans avhandling handlar om vad som är avgörande för teknisk utveckling inom den europeiska miljöenergisektorn och hur teknik sprids mellan länder. Kunskapsspridningen är en förutsättning för att minska miljöpåverkan, men skapar också incitament för regeringar att inte göra satsningar själva utan istället rida på andra länders framgångar, säger han.  

– Det har skapats ett gap mellan länderna som också vidgas över tiden. Framgångsrika länder som har satsat på ny teknik inom förnybar energi drar med en ökande takt ifrån de som ligger efter. Detta skulle kunna vara problemfritt om det inte vore för att det tekniska kunnandet kan bli för lågt för att ta till sig ny kunskap.

I sin forskning har Jonas Grafström bland annat undersökt hur teknik spridits mellan de åtta stora vindkraftsländerna i Europa. Det handlar om Danmark, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Sverige, Nederländerna och Spanien. Han har även tittat på teknikspridning i Västeuropa inom hela det förnybara fältet. Tyskland och Danmark är två länder som sticker ut och ligger långt fram i utbyggnaden av förnybar energi. Deras tidiga och omfattande satsningar på forskning har lett till patent på viktiga tekniska lösningar.  

– Danska och tyska företag står väl rustade att exportera till andra länder om en efterfrågan skulle uppstå från dem. Sverige ligger inte dåligt till i ett europeiskt perspektiv men i jämförelse med Danmark och Tyskland gör vi det. Vi kan definitivt göra mer, framförallt på företagsnivån. Stödet som finns tillgänglig för företag som vill bygga provanläggningar är väldigt litet och anläggningarna har en hög kostnad. Det hämmar utvecklingen av ny teknik och nya företag, säger Jonas Grafström.

Satsningar på forskning avgörande

Att fler regeringar satsar på att finansiera grundforskning kommer vara viktigt för den europeiska miljöpolitikens framtid, menar Jonas Grafström. Om några länder går före och tar investeringskostnaderna för att utveckla ny teknik riskerar det, enligt honom, att komma ett bakslag från väljarna. I sin roll som forskare på Näringslivets forskningsinstitut, Ratio, ska han nu undersöka vilka konsekvenserna det växande gapet mellan europeiska länder kan få, och hur det ska tacklas.

– Får vi till bra teknologiska lösningar kommer vi kunna behålla den levnadsstandard vi har, fast med lägre miljöpåverkan. Men väljarna kommer inte uppskatta att de får dra ett tyngre lass och betala medan andra hakar på senare. Det kan komma att bli ett hot mot miljöpolitiken, säger han. 

I media

Kontakt

Jonas Grafström

Grafström, Jonas - Forskare

Organisation: Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Telefon: 0920-493213
Rum: A421 - Luleå»

Taggar