Scenarier för Norrbotten
Håkan Ylinenpää, professor i entreprenörskap och innovation, Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi och Daniel Örtqvist, professor i entreprenörskap och innovation. Fattas på bild gör Thomas Ejdemo, forskningsingenjör i nationalekonomi. Foto: Katarina Karlsson Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

På turné om framtida Norrbotten

Publicerad: 26 april 2016

Frågeställningarna som fyra forskare vid Luleå tekniska universitet fått i uppdrag att behandla från länsstyrelsen i Norrbotten, skulle intressera vem som helst. De handlar om vad Norrbotten kan ha för karaktär om 35 år. Nu presenterar forskarna sin sjätte rapport i ämnet och med fem tänkbara scenarier.

– Fast egentligen är vi ju mest intresserad av att höra hur ni tror att det blir i Norrbotten, sade Håkan Ylinenpää, professor i Entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Fantasieggande scenarier om Norrbotten

Nyligen var forskarkvartetten på plats på Luleå tekniska universitet för att presentera de olika scenarierna. Tanken under turnén om framtidens Norrbotten på olika myndigheter, är att få igång diskussioner kring de frågor som luleåforskarna brottats med och som resulterat i – totalt sex rapporter. Den senaste är kanske den som lockar flest till läsning. Där presenteras fem fantasieggande scenarier om hur utvecklingen i Norrbotten skulle kunna bli. Vägen till dessa scenarier har handlat om att forskargruppen utifrån sina ämnesområden, analyserat frågeställningar om Norrbotten 2020 och 2050 som till exempel, vilka krafter och motkrafter kommer att göra sig gällande i Norrbotten? Vilka utmaningar kommer regionen att stå inför? Vilka möjligheter har regionala beslutsfattare att i större eller mindre utsträckning påverka framtiden?

– Universitetets roll kommer att vara väldigt olika, beroende på vilket scenario vi skulle kunna hamna i, sade Håkan Ylinenpää.

På turne i Norrbotten

I den metaanalys som nu gjorts har forskarnas fem tidigare rapporter vävts samman och analyserats och de olika scenarierna växt fram. Utifrån dessa och rapportens resultat ställs och diskuteras frågan runt om i länet, om huruvida Norrbotten gör rätt prioriteringar eller om något bör förändras. Målet är att få ett gemensamt kunskapsunderlag i Norrbotten om länets möjligheter i förhållande till länets tillväxtförutsättningar.

– Vi vet så klart inte hur Norrbotten kommer att se ut om 35 år men vi beskriver möjliga scenarier om hur det skulle kunna se ut. Vissa av dessa scenarier ser vi  tydliga spår av redan i dag, säger Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Fem scenarier

De fem scenarier som presenteras är i sin korthet, Basindustriregionen (bygger på en traditionell syn på regional utveckling där befolkningen ökar i de områden där industrin lokaliseras), Kunskap, kreativitet och kommunikation som regional drivkraft (dvs. arbetstillfällena skapas i de kommuner där människor väljer att bo), Förändrat globalt klimat med nya möjligheter (bygger på att Norra Europa blir vinnarregionen i en sådan utveckling på grund av vårt kallare klimat), Smart specialisering baserad på relaterad variation (beroendet av basindustrin kompletteras med verksamheter som är kopplade till regionens traditionella industri och kompetens) och så Diversifiering efter en nationell genomsnittsmodell (en branschstruktur har etablerats som efterliknar den som finns i Sverige i stort, det vill säga ingen särskild regional prägel).

För vart och ett av dessa scenarier har en analys gjorts av näringslivsstruktur, investeringsbehov, utbildnings- och kompetensbehov, normer och attityder och slutligen betydelsen samt formerna för politisk intervention.

Universitetet och länsstyrelsen finansierar

Rapporten med scenarierna liksom de övriga fem rapporterna har som grund Regional utvecklingsstrategi (RUS) för hållbar framtid i Norrbotten 2020 samt Norrbottens innovationsstrategi (RIS). Finansiärer är Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsens länsanslag. Övriga två medverkande forskare från Luleå tekniska universitet är Thomas Ejdemo, forskningsingenjör i nationalekonomi och Daniel Örtqvist, professor i Entreprenörskap och innovation.

Taggar