Svenska fondsparare gör dålig affär

Publicerad: 10 juli 2012

Svenskarnas aktiefondsinnehav består till största delen av aktivt förvaltade fonder. Det innebär att de betalar höga avgifter för en produkt som i de flesta fall inte ger något mervärde tillbaka. Det skriver Magnus Wikman, 31 år och ekonomistuderande på LTU, i sin C-uppsats.

– Detta faktum verkar, trots att det fått en del uppmärksamhet i medierna, inte nått den breda allmänheten än, säger Magnus Wikman.

Det finns två typer av fonder, aktivt och passivt förvaltade. Passivt förvaltade fonder, eller indexfonder, har som mål att ge en avkastning i linje med det underliggande indexet. Aktivt förvaltade fonder har däremot som mål att leverera en bättre avkastning än det jämförbara indexet.

– Problemet är: För att jag som sparare ska få ett mervärde när jag köper aktivt förvaltade fonder så måste avkastningen vara högre – eftersom fondavgiften är högre. Enligt de teorier som finns är det jättesvårt för fondförvaltarna att välja aktier som presterar bättre än marknaden på en riskjusterad basis. Med det menas avkastning i relation till den tagna risken, förklarar Magnus Wikman.

Examensarbete fyller kunskapslucka

Magnus Wikman pluggar Ekonomie kandidat med inriktning mot nationalekonomi. Idén till C-uppsatsen kom när han gjorde tio veckors praktik på bank. Han satt med vid många kundrådgivningsmöten och såg att de anställda ofta rekommenderade aktivt förvaltade fonder.

– Jag är väldigt intresserad av fonder, aktier och aktiemarknaden rent generellt.

LTU-studenten började sitt arbete med att gå igenom tidigare forskning inom ämnesområdet, främst amerikansk och brittisk. Han hittade endast två studier från Sverige och dessa var förhållandevis gamla. Därför tyckte Magnus Wikman att en ny undersökning var motiverad.

I examensarbetet analyserades, med hjälp av Jensens alfa och sharpekvoten, 13 stora svenska aktiefonder och hur de presterade gentemot ett jämförelseindex under en tioårsperiod.

I Sverige finns cirka 5 000 fonder. LTU-studenten ställde därför upp sju urvalskriterier för att avgränsa sitt arbete. För att spegla så många svenskars aktiefondsinnehav som möjligt samt göra undersökningen rättvis, valde han exempelvis fonder som placerar på den svenska aktiemarknaden, har legalt säte i Sverige och minst en miljard kronor i förvaltat kapital.

Passivt förvaltade fonder ett bättre alternativ

Resultaten av C-uppsatsen blev ungefär som Magnus Wikman hade förväntat sig. Hans undersökning visade att de aktivt förvaltade fonderna inte uppnådde sina mål.

– Den slutsats jag kan dra med utgångspunkt från min urvalsgrupp är att gemene man bör köpa de billigare indexfonderna istället. Spararna förlorar så pass mycket på grund av den höga avgiften som de aktivt förvaltade fonderna tar ut. På lång sikt blir det en stor skillnad avkastningsmässigt. Det finns dessutom en hel del forskning i USA där man kommer fram till samma sak.