Några exempel på forskningsområden

Återhämtningsinriktat arbetssätt i psykiatrisk heldygnsvård

Personal i psykiatrisk heldygnsvård har i det dagliga arbetet möjlighet att främja återhämtningsprocesser, men detta försvåras ofta av vårdens organisation och kultur.
Det övergripande syftet är att utveckla och utvärdera en intervention där personal genom strukturerad reflektion får stöd att utveckla och bibehålla ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Interventionen Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper bygger på en förståelse av omvårdnad som reflekterande praktik och syftar till att främja ett personcentrerat, samarbetsinriktat och reflekterande arbetssätt.

Psykiatrisk omvårdnad i somatisk akutsjukvård (POSA)

Personer med psykiska problem kommer oftare i kontakt med somatisk akutsjukvård än andra, samtidigt som personalen kan uppleva att de saknar kunskap och förutsättningar att möta personer med psykisk ohälsa på ett bra sätt.

Det övergripande syftet är att utveckla och förbättra omhändertagandet av personer med psykisk ohälsa i akutsjukvården. Genom projektet utvecklas kunskap om hur personals och patienters erfarenhetsbaserade kunskap kan bidra till att utveckla och förbättra vården av personer med psykisk ohälsa i akutsjukvård. Forskning inom detta område genomförs i samarbete med forskare från Umeå universitet.

Vård i samband med akut psykisk ohälsa hos ensamkommande

Asylsökande barn och ungdomar som kommer till Sverige utan föräldrar eller andra vårdnadshavare, så kallade ensamkommande, är en särskilt utsatt grupp. Erfarenheter före, under och efter flykten till Sverige medför risk för psykisk ohälsa.
I detta projekt vill vi beskriva erfarenheter av vård av ensamkommande i samband med akut psykisk ohälsa. Ökad kunskap om den vård som möter ensamkommande vidakut psykisk ohälsa kan bidra till att utveckla vården. Av särskilt intresse är att förstå hur vården kan möta dessa unga på ett sätt som respekterar och relaterar till deras erfarenheter av påfrestande och traumatiserande händelser samt deras kulturella bakgrund.

Vård och omvårdnad vid dissociativ identitetsstörning i psykiatrisk heldygnsvård

Personer med dissociativ identitetsstörning (DID) riskerar att mötas av negativa attityder och bristande förståelse i vården.
Genom detta forskningsprojekt vill vi ta fram kunskap om hur psykiatrisk slutenvård bäst kan utformas för att främja återhämtning hos personer med DID, samt identifiera och belysa etiska frågeställningar vid forskning som involverar personer med DID. Kunskapen om vad det innebär att leva med DID och hur vården kan tillvarata behov och rättigheter hos personer med DID är begränsad och endast några få tidigare studier beskriver erfarenheter av att leva med DID ur ett inifrånperspektiv