Hoppa till innehållet

Forskning om främja hälsa genom livet

Några exempel på forskningsområden.

Älskade unge!

Att bli förälder anses vara en av livets största händelser och kan upplevas som fantastisk och utmanande på samma gång. Föräldrar kan uppleva det som fantastiskt och utvecklande, men även som utmanande och stressfyllt.
En trygg miljö under tidig barndom främjar fysisk och psykisk hälsa samt kognitiva funktioner och social utveckling.Negativa känslor under föräldraskapet kan öka risken för depressiva symtom och påverka anknytningen mellan förälder och barn. Att ha tillgång till ett bra föräldrastöd är viktigt för familjer och detta kräver att vårdpersonalen har kunskap om hur de kan identifiera och möta familjernas behov. Det finns dock begränsad forskning om familjers behov av föräldrastöd och hur dessa kan tillgodoses inom barnhälsovården. Barnhälsovården har som mål att främja god hälsa på lika villkor för alla barn genom hälsoövervakning, screening, undersökningar, vaccinationer och föräldrastöd. 

Med detta forskningsprojekt vill vi förbättra rådgivning och stöd till föräldrar. I detta forskningsprojekt deltar både föräldrar och vårdpersonal för att utveckla en gemensam kunskapsgrund där föräldrarnas erfarenhetsbaserade kunskap sammanflätas med sjuksköterskors evidensbaserade kunskap. Genom detta vill vi stärka den vetenskapliga grund som föräldrastödet bygger på. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att studera föräldrastöd till familjer med barn som deltar vid barnhälsovården.  Projektet leds av följande forskarna Åsa Engström, Birgitta Lindberg, Silje Gustafsson, Anna Nygren Zotterman och Anna Jacobzon.

ChatPal – främja ungas psykiska hälsa med AI teknologi

Hur kan artificiell intelligens (AI) användas för att främja ungas psykiska hälsa  och förbättra stödet till unga som är i riskzonen för psykisk ohälsa?

I forsknings- och utvecklingsprojektet ChatPal ska forskarna utveckla en chatbot-tjänst som erbjuder unga någon att chatta med och sedan testa den. Chatbot-tjänsten är en app som redan finns tillgänglig i en första version är gratis och finns tillgänglig dygnet runt. Appen ChatPal baseras på forskning och beprövad erfarenhet för att främja psykisk hälsa och professionella och unga från Norrbotten deltar i utvecklingen. Projektet har fått stöd av Northern Periphery and Arctic Programme och sker i samverkan med Norrbottens Kommuner och Region Norrbotten. De internationella parterna är University of Eastern Finland, Cork Institute of Technology, Ulster University och en rad aktörer inom hälso- och sjukvården i Skottland, Finland och på Nordirland.​Luleå tekniska universitets professorer Karolina Parding, Catrine Kostenius och Marcus Liwicki genomför projektet tillsammans med ett flertal kollegor från sina respektive forskargrupper. ​

Mer om ChatPal 

Telefonrådgivning

I dagens samhälle sker allt mer av bedömning och rådgivning över telefon eller via andra digitala lösningar. Men att göra en bedömning utan att kunna se eller undersöka patienten med händerna innebär en rad utmaningar.
Osäkerhet, obehag och oro har visat sig ligga till grund för att söka telefonrådgivning, och både antalet symtom såväl som symtomens svårighetsgrad påverkar beslutet att söka vård. När symtom upplevs som svåra och långdragna, och när symtomen orsakar störningar i det dagliga livet är det vanligt att sjukvården konsulteras. Därför blir sjuksköterskan som arbetar med telefonrådgivning en naturlig första kontakt. Att samla in information är avgörande för att kunna göra en korrekt bedömning, för att kunna ge anpassade råd och för att kunna tillhandahålla vård som är säker och korrekt. Vårdprocessen i telefonrådgivning omfattar insamling av information, kognitiv bearbetning av informationen och i slutändan råd om åtgärder som är utformade för att tillgodose inringarens behov. Allt detta förutsätter en god kommunikation, vilket gör kommunikationsprocessen till en central del när omvårdnad ges över telefon. Dock kan det uppstå brister i kommunikationen som gör det svårt att bedöma allvarlighetsgraden av patientens symtom, vilket kan äventyra både patientsäkerhet och nöjdhet. Det övergripande syftet i detta projekt är att studera kommunikation och kvalitet vid telefonrådgivning för att förbättra den bedömning och omvårdnad som ges över telefon. Medverkande forskare från LTU är Silje Gustafsson.

Forskningscirklar - Hälsofrämjande skola

Inom satsningen på Hälsofrämjande skola i Piteå kommun inbjuds skolpersonal till forskningscirklar under 2021 och 2022.
I ett långsiktigt perspektiv innebär forskningscirkeln ett första steg i att skapa en forsknings- och utvecklingsmiljö för att främja hälsa och lärande i Piteå kommuns förskolor och skolor. Syftet med forskningscirklarna är att genom litteraturstudier och mindre utvecklingsprojekt i verksamheten, skapa en gemensam förståelse för vad hälsofrämjande arbete i skolan innebär med koppling till elevers lärande och motivation. Utifrån den gemensamma förståelsen om hälsofrämjande arbete, som genereras i forskningscirkeln, formulera en verksamhetsidé om hur det främjande arbetet kan genomföras framgent i Piteå kommuns förskolor och skolor, för att förstärka elevers och barns hälsa och lärande. Projektet leds av biträdande pedagogikprofessor Ulrika Bergmark och hälsoprofessor Catrine Kostenius från Institutionen för hälsa, lärande och teknik.

Egenvård vid cancer

Över en tredjedel av den svenska befolkningen får cancer någon gång under livet. Med bättre medicinska behandlingar och en förbättrad folkhälsa lever nu över sex av tio personer mer än tio år efter sin cancerdiagnos. Detta innebär att cancerrehabilitering och egenvård blir allt viktigare för att säkerställa livskvalitet, funktionell kapacitet och arbetsförmåga efter avslutad behandling. Patienter erfar en mängd olika symptom som sänker livskvaliteten under och efter sin cancersjukdom, såsom smärta, fatigue, dyspné, illamående, svullnad, ångest, med mera. Förutom den medicinska vården är rehabilitering efter cancer avgörande för att upprätthålla livskvaliteten och funktion. Rehabilitering och egenvård utförs i syfte att minimera konsekvenserna av cancersjukdomen och dess behandling.  En god egenvård är önskvärt då det kan tänkas ge hälsovinster, underlätta arbetsåtergång, främja livskvalitet, och på sikt eventuellt bidra till högre överlevnad. Det saknas kunskap om egenvård och vilka faktorer som kan modifiera livskvalitet, funktionell kapacitet och symtombörda under och bortom cancer. Att som canceröverlevare kunna återfå god livskvalitet och kapacitet i  yrkesarbete och vardag kan innebära stora vinster både för den drabbade individen och för samhället, i form av minskat utanförskap, ökad livskvalitet och minskade kostnader. Syftet med projektet, som sker i samverkan mellan Högskolan i Gävle, LTU och Umeå Universitet, är att undersöka tillämpning av egenvårdspraktiker under och efter cancerbehandling. Medverkande forskare från LTU är Silje Gustafsson. Anna Efverman på Högskolan i Gävle är projektansvarig forskare.

Mer information om projektet

Naturens betydelse för hälsan

Naturbaserade interventioner har hälsofrämjande egenskaper i form av att bland annat ökat välbefinnande, minskad stress och smärta, främja återhämtning vid skada och sjukdom samt ökad egenmakt.
Att genomföra aktiviteter i en naturlig miljö såsom avsikten är vid naturbaserade interventioner med guidning från yrkesgrupper med specifik kunskap inom området kan utgöra ett komplement till andra former av hälsofrämjande interventioner. I detta forskningsprojekt avser vi att undersöka naturbaserade interventioners betydelse för personer med stressrelaterad ohälsa. Detta i en nordlig kontext, då särskilt i vintermiljö och med perspektivet från deltagare som testar naturbaserade interventioner. Offentliga aktörer från sociala- och hälso- och sjukvårdsvårdsverksamheter, samt entreprenörer som erbjuder naturbaserade interventioner medverkar också. Projektet genomförs inom ramen för det Interreg Nord finansierade projektet Nordic NaBS (New Nordic Nature Based Service Models), som genomförs i samverkan med parter från norra Finland och norra Norge under åren 2019-2022. Medverkande i projektet, från LTU är Bitr. professor Päivi Juuso (projektledare) HLT, Professor Åsa Engström (projektdeltagare) HLT,  Professor Jeaneth Johansson (projektdeltagare) ETKS, och Universitetsadjunkt, doktorand Gunilla Johansson (projektdeltagare) HLT.
Länk till projektets hemsida: https://nordicnabs.com/sv/hem/
Finansiärer: Interreg Nord och Region Norrbotten.