Hoppa till innehållet

Exempel på forskningsområden

Digital och Delaktig (DioD) – utveckling av en digital plattform för att främja möjlighet till social delaktighet för äldre personer

Social delaktighet handlar om möjligheten att kunna bevara sociala kontakter samt att delta i olika aktiviteter och sociala sammanhang vilket har visat sig kunna minska upplevelser av ensamhet. En begränsad social delaktighet har i motsats visat sig utgöra en risk för att uppleva ohälsa. Det övergripande syftet med detta projekt är att beskriva äldre personers behov av att bevara social delaktighet samt att utveckla en digital plattform för social delaktighet som är anpassad utifrån äldre personers behov. Projektet genomförs i samverkan med Luleå kommun, Kalix kommun och Arvidsjaur kommun.

Etiska utmaningar -nu och framåt

Research into Future Ethical Care Challenges, RiFECC, är en forskningsmiljö för kliniskt användbar forskning om etiska aspekter på vårdens utmaningar – nu och framåt. Forskningen utgår från de utmaningar som primärt är kopplade till den demografiska realiteten, med en befolkning som växer och åldras och där allt färre ska erbjuda vård till allt fler till en mindre kostnad, och fokuserar både på äldres personers situation och personalens utmaningar. Studier bedrivs inom tre delområden som handlar om a) kliniskt etiskt stöd till personal inom vård och omsorg, b) åldrande med värde och värdighet, c) etiska aspekter på digitaliseringsprocesser och andra förnyelseinitiativ. I nuläget är huvudfokus på studier om kliniskt etiskt stöd. RiFECC drivs i samverkan med Institutionen för Omvårdnad, UmU.

Välfärdteknik som stöd i kommunal vård och omsorg för äldre med fokus på etiska aspekter

Syftet med projektet är att undersöka användning av välfärdsteknik som stöd för äldre i kommunal vård och omsorg med fokus på etiska aspekter. Bland annat bedrivs studier om äldres syn på välfärdsteknik, samt om användandet av tillsynskamera och robotdjur inom äldreomsorg utifrån etiska aspekter.

Pandemi i det (sub) arktiska Norr: En supradisciplinär och tvärvetenskaplig datainsamling om erfarenheter, resiliens och social mobilisering under Covid-19 pandemin med fokus på Norrbottens län

Delprojekt: Erfarenheter av att vara närstående till eller vårda personer med demens som bor på äldreboende under Covid-19.
COVID-19 pandemin har kraftigt påverkat personer med demens och de närståendes möjligheter i dagligt liv, vilket kan ha en inverkan på hälsa och välbefinnande. I Norrbotten har pandemin konsekvenser som hänger ihop med geografi, åldersstrukturer och gles befolkning med långa avstånd. Detta delprojekt är en del av ett större projekt som syftar till att samla in erfarenheter från COVID-19 pandemin från olika perspektiv, där äldreboenden-demensvården utgör en del. Syftet med projektet är att beskriva närståendes erfarenheter av hur COVID-19 påverkat deras vardag, relationer och interaktioner med personen med demens som bor på äldreboende i Norrbotten, och med den vårdpersonal som tar hand om dem under pandemin.

Välbefinnande bland personer 80 år och över.  En studie inom forskningskohorten Silver-MONICA

Ett av de globala målen som utformats i Agenda 2030 är att säkerställa hälsosamt liv och att främja välbefinnande för alla människor, i alla åldrar. I detta projekt studeras olika aspekter av välbefinnande utifrån Lawtons teoretiska modell om gott liv, en modell som specifikt utformats utifrån ett äldreperspektiv. Det övergripande syftet är att beskriva objektiva och subjektiva aspekter av välbefinnande hos personer 80 år eller äldre. Projektet genomförs inom ramen för Silver-MONICA, en longitudinell forskningskohort som möjliggör omfattande studier om betydelsen av levnadsförhållanden och hälsa i medelåldern för ett gott och aktivt åldrande som projektleds från Umeå Universitet.

Martha Nussbaums ansats till mänskliga förmågor tillämpad på ett värdigt liv för personer med demens som bor på äldreboende

I nationella styrdokument betonas att vården av äldre människor ska genomföras så att ett värdigt liv stöds. En utmaning som vårdpersonalen står inför är att omsätta detta i klinisk praxis då värdighet som begrepp är diffust och vägledning som kan tillämpas i den vardagliga vården ofta saknas. Martha Nussbaums ansats till mänskliga förmågor är en modell som tillåter ett strukturellt angreppssätt för vad ett värdigt liv bör innehålla. Detta projekt fokuserar på Martha Nussbaums ansats till mänskliga förmågor och hur den kan appliceras på ett värdigt liv för personer med demens som bor på äldreboende. Detta fokus på mänskliga förmågor kan både uppmärksamma behov hos personer med demens som bor på äldreboende, och samhällsinsatser av vikt när målet är att möjliggöra ett värdigt liv.

Perspektiv på möjligheter att främja ett gott liv för ensamstående, äldre personer med omfattande behov av stöd i hemmet

Projektet fokuserar specifikt på ensamboende personer som är 80 år, eller över och bor hemma med högsta omsorgsnivå (nivå fyra). Frågeställningar om välbefinnande och gott liv belyses ur de äldre personernas perspektiv, samt ur personalens och olika lednings- och styrperspektiv.

Sökorsaker till hälso- och sjukvård upp till fem år innan demensdiagnos

Personer med demensproblem i tidigt skede kan söka för mer ospecifika, så kallade pre-kliniska symtom, för att senare återkomma med minnesproblem och andra mer specifika demenssymtom. I flera studier betonas att det finns en bristande kunskap om tidiga, pre-kliniska symtom vid demens, inte minst inom Primärvården som oftast möter berörda personer först.  Tidig diagnos är en förutsättning för att optimera välbefinnande genom anpassade stöd och omvårdnadsinsatser, samt eventuell läkemedelsbehandling.  Syftet med denna studie är därför att beskriva antal besök och sökorsaker till primärvård och akutmottagning upp till fem år innan demensdiagnos.

Hemtjänst och brandsäkerhet – ur hemtjänstens perspektiv

Syftet med projektet är att undersöka hur brandskyddsarbete egentligen fungerar hos äldre i ordinärt boende ur hemtjänstpersonals och deras chefers perspektiv. Bakgrunden till projektet är att äldre är överrepresenterade i dödsbränder, därför har beslut om riktade åtgärder genomförts, vilket inte har visat sig ge det resultat som förväntats. Projektet bedrivs tvärdisciplinärt inom Luleå tekniska universitet.
Finansiär: BrandForsk