Forskardag med både digitalt och genderperspektiv

Publicerad: 5 juni 2019

Digitalisering och människan var temat för den forskningsdag som institutionen Hälsovetenskap, HLV, nyligen genomförde.
"Jag har gått igenom min digitala arbetsmiljö", berättade Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet.

Det var runt 35 personer, forskare och forskningsstuderande, som hade sökt sig till forskningsdagen som innehöll både föreläsningar och workshops.

Anna Ståhlbröst talade om hur barnen växer upp med digitala verktyg redan som bebisar i dag.

– Under det första levnadsåret använder 25 procent av barnen internet. Och 50 procent av alla tvååringar använder internet dagligen.

Hon visade klassiska bilder av i dag på hur vi umgås. Barnen i soffan som stirrar på varsin telefon, vuxna vid middagen som också tittar i sina telefoner.

Samtidigt  använder 1, 5 miljoner människor i Sverige inte internet, eller väldigt lite. Var tredje pensionär kopplar inte upp sig dagligen.

– Det leder till att man känner sig utanför det digitala samhället. Det handlar ofta om kvinnor, personer med låg hushållsinkomst och de som lever på landsbygden, säger Anna Ståhlbröst.

Digitala arbetsmiljöer

Digitalisering har gjort att det finns en förväntan att vi alltid ska vara nåbara och svara, även om det gäller arbetet.  

– Och varje människa har sin unika digitala arbetsmiljö. Vi lägger över ansvaret på individen. Men vem har ansvaret för den digitala arbetsmiljön i helhet? Och frågan är: Har det verkligen blivit bättre?

Efter föreläsningen fick deltagarna i uppgift att i grupper undersöka hur det digitala flödet i en examination på distans ser ut ur en students, lärares, tentavakts eller annans perspektiv.

Efter lunch var det dags för Christina Mörtberg, professor emerita från Linnéunivesitetet. Hon talade om köns- och genusperspektiv i forskningsprocessens olika skeden.

Bland annat gick hon igenom genusforskningens utveckling i Sverige. Hon tog även upp genusperspektivet inom vårdvetenskapen och visade också på hur det kan lyftas fram i ansökningar av forskningsmedel.

– Men samtidigt måste man vara noggrann vid kategoriseringar och frågeställningar i utformningen av forskningen. En risk kan vara att man inte fångar in de likheter som finns mellan män och kvinnor.

I dag finns en annan kategorisering att ta hänsyn till vad det gäller kön, beroende på hur olika personer definierar sig, till exempel transperson eller ickebinär, konstaterade Christina Mörtberg.

Även efter hennes föreläsning var det dags för en workshop, den här gången handlade den om att titta på sin forskning ur sex/gender- perspektiv med olika frågeställningar.