Forskare inom omvårdnad ifrågasätter myter inom psykiatrivården

Publicerad: 23 februari 2018

Det finns ett antal föreställningar som är seglivade och ställer till problem för både personal och patienter inom den psykiatriska vården. Detta leder till att personalen blir begränsad och det uppstår ett lidande hos patienterna. Det menar forskare vid Luleå tekniska universitet som vill bidra till en bättre psykiatrisk vård.

– Den psykiatriska vården kan bättre. Idag är det ett lotteri om man får en bra eller dålig erfarenhet när man besöker den psykiatriska vården. Vi vill höja grundnivån och då måste man våga ifrågasätta, ta till sig ny kunskap, lyssna på patienter och brukare och bygga vården utifrån deras erfarenheter, säger Sebastian Gabrielsson, specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård och filosofie doktor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet.

Rädsla för att möta människan

Utifrån egen och andras forskning anser forskarna att man kan tala om myter som är förlegade och ogrundade föreställningar och som bakbinder personalen.
– Så länge man utgår från myterna kommer man aldrig att våga vara den vårdare man vill och skulle kunna vara, säger Git-Marie Ejneborn Looi, specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård och filosofie doktor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet.

Hon menar att om personalen exempelvis utgår från föreställningen att ”om jag ger dem lillfingret så tar de hela handen” uppstår en rädsla att våga möta människan. Personalen går miste om att få ett roligt jobb och patienterna missar att få en god vård.

Hantera personalens egna känslor

Enligt forskarna behöver personalens förhållningssätt och värderingar ständigt diskuteras, ifrågasättas och vändas ut och in för att kunna möta människan där de är i sin vardag med att hantera olika utmaningar.
­– Det finns till exempel inget stöd för att ett distanserat förhållningssätt skulle vara bra i den dagliga vården, utan det bara försvårar. Personalen behöver komma nära patienterna fysiskt och känslomässigt för att kunna förstå hur de kan vara till hjälp, säger Sebastian Gabrielsson.

När personalen är nära finns möjligheten att förmedla känslan av att bli sedd, att bekräfta personen. Utmaningen för personalen blir att hitta en balans i närheten och kunna hantera sina egna känslor. Då blir det viktigt att ta stöd från kollegor och ledning, men också att utveckla sin egen medvetenhet.

Vilja till förändring

De senaste åren märker forskarna en förändring inom psykiatrivården och att nu finns en vilja till förändring. Även nationellt pratas det allt mer om en vård som har människan istället för sjukdomen i fokus, och betydelsen av brukares och anhörigas medverkan när vården organiseras och levereras.

– Forskning och utveckling om psykiatrisk vård måste ta tillvara både personalens och patienters erfarenheter av vad som fungerar och vad som inte fungerar, fortsätter Sebastian Gabrielsson.

– Vi måste kasta myterna i sjön för att få till en bra vård och fundera på varför jag gör som jag gör och basera det på erfarenhet och forskning, fortsätter Sebastian Gabrielsson.

Viktigt att lyssna på patientens behov

Den egna forskningen har fokuserats på att studera psykiatrisk slutenvård ur personalens, patienters och studenters perspektiv, men också på att utveckla verksamheter genom att stödja personalgrupper att arbeta mer reflekterande och återhämtningsinriktat.

– När vi pratar med personal och patienter märker vi att det är vissa idéer och föreställningar som återkommer, samma myter som jag hört sedan 80-talet och vissa som jag själv trodde på när jag själv arbetade som skötare och sjuksköterska, säger Git-Marie Ejneborn Looi.

Forskarna menar att deras egen och andras forskning, i Sverige och internationellt, tydligt visar varför många myter är just myter. I stället för distanserade och auktoritära förhållningssätt visar forskningen på vikten av att personal arbetar samarbets- och relationsinriktat, att de är flexibla och kan anpassa sig till situationen och till individens behov, samt att de lyssnar till och tar patienters berättelser och upplevelser på allvar.

Git-Marie Ejneborn-Looi

Git-Marie Ejneborn-Looi, Universitetslektor

Telefon: 0920-493881
Organisation: Omvårdnad, Omvårdnad, Institutionen för hälsovetenskap
Sebastian Gabrielsson

Sebastian Gabrielsson, Universitetslektor, Utbildningsledare Specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård

Telefon: 0920-493227
Organisation: Omvårdnad, Omvårdnad, Institutionen för hälsovetenskap

Taggar