Ulrica Strömbäck
Ulrica Strömbäck, universitetsadjunkt i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet. Foto: Melina Granberg Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Första och andra hjärtinfarkten kan skilja sig åt

Publicerad: 29 januari 2019

Personer som råkar ut för en hjärtinfarkt löper större risk att drabbas igen. Ny forskning vid Luleå tekniska universitet visar bland annat att något fler kvinnor än män ändrar symtombild vid det andra insjuknandet, samt att de som drabbas känner sig mer fysiskt och psykiskt påverkade efter den andra hjärtinfarkten.

– Många patienter berättade att de efter den andra hjärtinfarkten kände sig oroliga, hade ångest, var nedstämda eller till och med deprimerade. Depression ökar i sig risken för att drabbas igen, så det är viktigt att uppmärksamma dessa personer för att ge dem rätt bemötande i vården, säger Ulrica Strömbäck, universitetsadjunkt i omvårdnad, som har en bakgrund som intensivvårdssjuksköterska.

Skillnader mellan kvinnor och män

Första gångens hjärtinfarktpatienter är relativt välrepresenterade i forskningen, men det finns färre studier på de som återinsjuknar. Ulrica Strömbäck har både bearbetat data från MONICA-registren för hjärt- och kärlsjukdomar samt intervjuat patienter, fysioterapeuter, sjuksköterskor och kardiologer som arbetar med eftervård.

De patientdata som Ulrica Strömbäck analyserade visade att de allra flesta hade ont i bröstet i mer än 20 minuter, både vid den första och andra hjärtinfarkten. Men vid den andra hjärtinfarkten var det fler kvinnor som hade otydliga symptom som magont, illamående, kräkningar och smärta som strålar ut mot ryggen – eller inga symptom alls.

– Vi såg att ungefär tio procent av männen och 16 procent av kvinnorna ändrade symtombild vid det andra insjuknandet. Jag tror att det är viktigt att uppmärksamma patienterna på att det finns en risk för återinsjuknande efter den första hjärtinfarkten och att symptomen kan förändras. Vid en andra hjärtinfarkt kan konsekvenserna bli större, eftersom riskerna för en hjärtmuskelskada ökar. Därför är det extra viktigt att snabbt söka vård, säger Ulrica Strömbäck.

Varaktig förändring minskar risken för återinsjuknande 

En av projektets delstudier visade också att kvinnor får sin andra hjärtinfarkt betydligt närmare inpå den första än männen. Fler kvinnor hade också riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och rökning. Vid intervjuerna efter den andra hjärtinfarkten upplevde patienterna att de i högre grad hade velat ha en mer individuellt anpassad eftervård, och stöd att göra livsstilsförändringar.

– Programmen är desamma oavsett om patienten haft en eller flera hjärtinfarkter. Det kanske behövs en speciell grupp för de som återinsjuknat. När prover tas i eftervården är patienternas värden ofta bättre i början, för att försämras mot slutet av uppföljningsperioden. Det tyder på att man skärper sig i början, men sen bleknar minnet och rädslan. Sjukdomen kräver mycket av den som är drabbad, men jag tror att personcentrerad vård kan vara en del i lösningen, avslutar Ulrica Strömbäck.

Kontakt

Ulrica Strömbäck

Ulrica Strömbäck, Universitetslektor, Utbildningsledare Specialistsjuksköterska med inriktning akutsjukvård

Telefon: 0920-492543
Organisation: Omvårdnad, Medicinsk vetenskap, Institutionen för hälsovetenskap