Hoppa till innehållet
2,7 milj gruppen3.jpg
Doktorand Catharina Melander, handledare Malin Olsson och Britt-Marie Välivaara och projektansvarig Stefan Sävenstedt. Foto: Emma Bergström Wuolo.

Världsunikt teknikprojekt om demens

Publicerad: 29 september 2014

Ett forskningsprojektet vid Luleå tekniska universitet ska studera hur sensorer kan användas för att lättare förstå personer med beteendemässiga- och psykiska störningar vid demens. Det är ett unikt projekt inom ett område där det finns få liknande forskningsprojekt i världen.

Forskningsprojektet är en fortsättning på ett EU-projekt där forskare vid Institutionen för hälsovetenskap och Institutionen för System- och rymdteknik samarbetar för att utvärdera om teknologi kan användas för att stödja personer med Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens, BPSD. Med 2,7 miljoner från Vårdstiftelsen tar de nu forskningen ett steg längre och studerar vilken effekt den kan ha på vården. Tidigare har sensorer bara använts för övervakning.

– Det här är ett nytt sätt att använda den här typen av teknik. Vi ser det som en bekräftelse att det här är ett viktigt område och att även omvärlden tycker det, säger projektansvarig Stefan Sävenstedt.

Ger bättre förståelse

Äldre utgör en växande del av befolkningen och därmed ökar också antalet personer med demens. Personer med BPSD kräver mycket resurser och det är ofta svårt att bedöma beteenden och förstå vad som ligger bakom olika symtom. Målet med forskningen är att få en bättre förståelse av BPSD och bidra till att göra bättre bedömningar som leder till bättre anpassade åtgärder.
Studier ska göras på personer med BPSD för att fånga hur beteenden uttrycks, tolkas och bemöts. Även vårdpersonal ska ingå i fokusgrupper för att samla information hur de resonerar och reflekterar kring BPSD-problematiken.

– Personen med demens kan ofta inte berätta vad som är fel, utan det tolkas genom vårdpersonalen, säger doktorand Catharina Melander, som tidigare arbetat som äldrevårdssjuksköterska.

Sensorer mäter beteenden

Samtal med personer som uppvisar BPSD ska spelas in och analyseras. Via röstanalysen är förhoppningen att information om bland annat ångest kan urskiljas ur naturligt tal och därmed bidra till ett bättre underlag vid bedömningar och uppföljningar. 

I den sista studien ingår en kontrollgrupp och en interventionsgrupp. Den senare använder sensorer som mäter stress, sömn och aktivitet. Här jämförs bedömningen av BPSD mellan grupperna för att se om sensorerna lett till att symtomen tolkas bättre och snabbare.

– Forskningen ska leda till bättre bedömningar och uppföljningar genom att vårdpersonalen får en mer heltäckande bild över hur symtom och behov uttrycks. Vi måste göra rätt saker vid rätt tillfälle för att förbättra livskvaliteten för personen med demens, säger Catharina Melander.