Hoppa till innehållet
Foto: Mats Berg
Foto: Mats Berg Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Nytt planeringsverktyg ska mildra markanvändningskonflikter i Sápmi

Publicerad: 6 oktober 2022

Omställningen till en fossilfri energiproduktion och FNs hållbarhetsmål kräver utvinning av mineraler som orsakar svårlösta markkonflikter, inte minst i svenska Sápmi där samerna bedriver renskötsel. I ett nytt tvärvetenskapligt projekt utforskas nya strategiska planeringsinstrument som kan hantera markanvändningskonflikter på ett sätt som upplevs som rättvisa och legitima.

– Det här projektet syftar till att skapa verktyg som kan identifiera och avväga intressekonflikter redan innan det blir aktuellt med en eventuell tillståndsprocess. Vi fokuserar här på gruvetableringar i norr men metoder och resultat kan lika väl tillämpas för utvinning av andra naturresurser på fler håll i Sverige, säger Christina Allard, projektledare och biträdande professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. 

Det svenska planeringssystemet har svårt att hantera storskaliga markkonflikter och fokuserar främst på den urbana miljön. Flera av de metaller som behövs till batterier, vindkraftverk och solceller – till exempel koppar, litium och sällsynta jordartsmetaller, finns på renbetesmark och påverkar vidsträckta områden, långt från tätorterna.

– Vi vill utveckla instrument som kan användas för strategisk planering på landskapsnivå där myndigheter, samebyar, gruvnäring och andra intressenter samarbetar för att identifiera mer eller mindre lämpliga områden för gruvetableringar, säger Christina Allard.

Samer har särskilda rättigheter

Samerna som urfolk och renskötande samer i synnerhet har särskilda rättigheter som måste beaktas i planering och beslutsprocesser. Forskargruppen kommer därför att studera goda exempel från Nya Zeeland, Kanada, Norge och Finland där planinstrument som tar hänsyn till urfolks rättigheter och traditionella markanvändning används vid bland annat gruvetableringar.

– Förutsättningarna för planering varierar förstås i olika länder. Det går inte att kopiera ett annat lands planeringsinstrument rakt av. Instrumentet måste anpassas till de rättsliga, politiska och kulturella ramverk som gäller här.

Genom att involvera de som faktiskt berörs av besluten i forskningsprocessen hoppas forskarna få en fördjupad bild av de förhållanden som sätter ramarna för ett svenskt planeringsinstrument. Den deltagande forskningsansatsen handlar också om att utforska aktörernas förståelse av vad som är en rättvis process.

– Delaktighet och inkludering av relevanta aktörer i hela planeringsprocessen är en förutsättning för att processen och utfallet ska upplevas som legitima. Men det är också en förutsättning för att forskningsprojektet i sig och dess resultat ska upplevas som legitima.  

Forskarna kommer att samarbeta med bland annat Region Norrbotten och Västerbotten samt länsstyrelserna i dessa län, SGU, Sametinget, Svenska samernas riksförbund, Svemin (Svenskt näringslivs branschorganisation för gruvor, mineral och metallproducenter) samt flera samebyar i Norrbotten och Västerbotten.

Projektet är tvärvetenskapligt med forskare från flera lärosäten och andra forskningsinstitut:

Luleå tekniska universitet

  • Christina Allard, biträdande professor i rättsvetenskap
  • Karin Beland Lindahl, biträdande professor i statsvetenskap
  • Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi

Sveriges lantbruksuniversitet

  • Ingrid Sarlöv-Herlin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Alnarp, professor i landskapsplanering med inriktning på människans förhållande till sitt landskap och med erfarenheter av att kartera landskap i samverkan med de människor som bor där.
  • Per Sandström, Sveriges lantbruks universitet, SLU, Umeå, forskare i ekologi och expert på renskötsel och markanvändningsfrågor och hur GIS, geografiska informationssystem, kan användas för att få en bild av hur konkurrerande markanvändning påverkar renskötseln och ekosystemet.

Uppsala universitet, Campus Gotland

  • Tom Mels universitetslektor/docent i kulturgeografi med inriktning på samhällsplanering och rättvisefrågor samt historiska naturresurskonflikter

Ájtte – Svenskt fjäll och samemuseum

  • Kajsa Kuoljok doktor och forskare i etnologi och expert på traditionell samisk kunskap om hur landskapet används i renskötseln samt hur digitala verktyg kompletterar den kunskapen.

Kontakt

Christina Allard

Christina Allard, Biträdande professor

Telefon: 0920-491379
Organisation: Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle