Annica Sandström och Carina Lundmark
Annica Sandström och Carina Lundmark, biträdande professorer inom statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Foto: Melina Granberg Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Genetisk mångfald nedprioriteras

Publicerad: 23 maj 2016

Forskning vid Luleå tekniska universitet och Stockholms universitet visar att arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i marina skyddade områden i Östersjön brister. Detta kan få direkt påverkan på arters långsiktiga överlevnad och havets ekosystem.

– Vi har gått igenom förvaltningsplaner för att analysera om bevarandet av den genetiska mångfalden lyfts fram, om den finns med i målformuleringar eller följs upp med åtgärdsprogram. Det kan till exempel handla om att skydda fiskars lekplatser eller se till att olika marina skyddade områden hänger samman så att individer av olika arter kan röra sig och utbyta gener med bestånd i olika skyddade områden. Men det är i ytterst få förvaltningsplaner – och vi har studerat många – som den genetiska mångfalden överhuvudtaget nämns, säger Carina Lundmark, biträdande professor inom statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Internationella policydokument säger att den biologiska mångfalden ska skyddas och Sverige har skrivit under en konvention där vi åtar oss att göra detta. Att bevara den genetiska mångfalden i Östersjön anses extra viktigt. Havet är ungt och har en ganska låg artrikedom. Därför kan en stor variation i gener göra att olika arter, både djur och växter, blir mer anpassningsbara och bättre klarar den miljöpåverkan som Östersjön utsätts för.

Retorik behöver omsättas i praktik

Det är på länsstyrelserna som policydokumenten ska omsättas till praktik. Till exempel genom att marina skyddsområden etableras, vilket är ett av de viktigaste förvaltningsverktygen. Ett sådant område kan till exempel innebära restriktioner för fiske och trafik. Men för att frågan ska börja prioriteras på lokal nivå behöver kunskapen hos tjänstemännen höjas.

– I intervjuer med tjänstemännen framkommer det att de saknar kunskap om genetikens betydelse, eller inte vet hur de ska omsätta kunskap i praktiken, säger Annica Sandström, professor inom statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Enligt forskarna behöver kopplingen mellan förvaltningen och forskningen stärkas. Förvaltningen behöver vara mottaglig och forskningen måste kunna formuleras i tillämpbar praktik, till exempel hur skötselplanerna bör skrivas.

– Det händer jättemycket inom genetiken på grund av billigare och mer tillgängliga analyser. De biologer vi har jobbat med säger att det kommer komma jättemycket information och kunskap de närmaste åren. Då gäller det att förvaltningen är redo att ta emot informationen, avslutar Annica Sandström.

Forskningen publiceras inom projektet BONUS BAMBI, som samfinasieras av EU och Formas, och har genomförts i ett mångvetenskapligt arbete tillsammans med Linda Laikre, professor inom populationsgenetik på Stockholms universitet.

Annica Sandström, biträdande professor inom statsvetenskap.

Foto: Melina Granberg

Kontakt

Annica Sandström

Annica Sandström, Professor

Telefon: 0920-491356
Organisation: Statsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Carina Lundmark

Carina Lundmark, Biträdande professor

Telefon: 0920-492503
Organisation: Statsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Taggar