Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Kollektivt ägande kan rädda skogen

Publicerad: 29 december 2014

Sydkorea, Bhutan och Filippinerna är intresserade av en över hundra är gammal svensk modell för kollektivt ägande och förvaltning av skog.

Professor Lars Carlsson, Luleå tekniska universitet var nyligen i Sydkorea och presenterade sin forskning som visar på miljömässiga, privat- och samhällsekonomiska vinster med en kollektiv ägarmodell.

Att skog ägs och förvaltas kollektivt av en by,och där privat ägande blandas med kollektivt ägande, visar sig ha stora fördelar och är en win-win situation både för privata skogsägare, lokalsamhället och staten. En bärande princip är att inkomsterna från den kollektivt ägda skogen ska återinvesteras i samhället, t ex via bidrag till olika samhällsbyggande insatser.

– När ansvaret för skogen delas ökar intresset för en hållbar skogshantering, säger Lars Carlsson. Samtidigt ges möjlighet att optimera vinsten för den skog som ägs privat, en kombination som visat sig fungera under lång tid. Eftersom det svenska systemet är välskött och har en lång tradition är andra delar av världen intresserade av våra erfarenheter.

Fördel i land med hänsynslös avverkning

Andelsägarsystemet, eller Community Based Forest Management som metoden kallas i forskarvärlden, är högintressant för länder med stor avskogning. På konferensen i Sydkorea deltog flera länder som har stora problem med hänsynslös avverkning av stora skogsarealer.

Globalt finns idag cirka 513 miljoner hektar kollektivt förvaltad skog. Den mängd kol som lagras i dessa skogar är 29 gånger större än det årliga koldioxidutsläppen från världens alla fordon för passagerare. De rent miljömässiga vinsterna med en hållbar förvaltning av dessa skogsområden är uppenbara. Till dessa kan adderas de positiva effekterna kollektivt ägande har för etniska gruppers möjlighet att bevara sin livsstil och för människor som är beroende av skogen för sin försörjning.

 

Kontakta professor Lars Carlsson

 

 

Taggar