Luleåforskare bakom Sveriges första klimatlag

Publicerad: 13 mars 2017

Forskare på Luleå tekniska universitet har deltagit i förarbetet till Sveriges första klimatlag. I morgon den 14 februari lämnar regeringen förslaget till riksdagen.

Vilka effekter reformen kommer att få är ännu en öppen fråga, säger Simon Matti, biträdande professor i statsvetenskap på Luleå tekniska universitet.

– Det finns olika vägar att gå beroende på vilka målsättningar som finns med det klimatpolitiska ramverket. Vill politikerna ha något som är styrande och hanterar brister i vår målreglering måste den utformas som en omfattande lagstiftning.

Rapporten som Simon Matti har skrivit har varit ett stöd till Miljömålberedningens arbete med att utforma förslaget till klimatlag, som i morgon läggs fram i riksdagen. Bakgrunden är att Sverige brister i både målregleringen och styrning av klimatpolitiken, något som de oberoende granskarna Riksrevisionen och OECD också påpekat.

– Utvärderingar pekar på att även om vi idag når vi de mål vi satt upp, kommer vi sannolikt att få problem med måluppfyllelsen framöver. Det är också otydligt hur politiken styrs, vem som har ansvaret, hur beslutsgången fungerar och hur arbetet följs upp, säger Simon Matti.

Ett kompromissförslag för långsiktighet

Sverige har haft höga ambitioner i miljöarbetet och alltid försökt vara ett föregångsland. Därför är det ett naturligt steg att formalisera klimatarbetet ytterligare, menar Simon Matti. Men till sist är det politiska överväganden och kompromisser som styr utformningen.

– Det är en politisk kompromiss som de sju riksdagspartierna i Miljömålsberedningen kunde stå bakom. Det är så bra det kunde bli, men är såklart långt ifrån perfekt. De som ville se mer regleringar tycker inte att man nådde ända fram, säger Simon Matti.

Poängen med en målreglering är att få en långsiktighet och mindre svängningar i klimatpolitiken, menar utredningen. Blir regeringens arbete mer förutsägbart kan också stödet öka för olika styrmedel.  

– Man ska inte bortse från symboleffekterna. Om regeringen tydligt följer upp de mål som riksdagen sätter upp är det troligt att andra aktörer såsom företag, hushåll och investerare börjar lita på att det finns långsiktiga ambitioner, och agera utifrån det.

En del av utredningen har behandlat bland annat de samhällsekonomiska kostnaderna för att nå långsiktiga klimatmål i Sverige. Vissa styrmedel kan vara verkningsfulla för att nå mål, men inte nödvändigtvis lika kostnadseffektiva. Patrik Söderholm, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, har suttit med i referensgruppen för det arbetet. Han säger att olika analysmodeller kan ge olika svar om klimatpolitikens framtida kostnader.

– Det är viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar kostnadsbedömningarna. En utmaning i utredningsarbetet var att ledamöterna kunde komma fram till framtida mål för utsläppsreduktion fram till år 2045, men inga förslag om konkreta styrmedel. Det gör det svårt att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna av klimatpolitiken.

Hur effektiva är klimatlagarna?

I sommar ska riskdagen fatta beslut om det som kan bli Sveriges första klimatlag. Parallellt med det arbetet undersöker Simon Matti och kollegan Charlotta Söderberg hur effektiva reformerna har varit i andra europeiska länder som infört dem.

– Vi kan såklart komma fram till att de inte har så stora effekter som vi tror. Förhoppningen är att Sverige ska få några läxor om vilka fallgropar vi inte ska trampa i. Det är mycket arbete som återstår efter riksdagsbeslutet och vi hoppas att våra resultat kan få betydelse då, avslutar Simon Matti. 

Foto: Linnea Lindberg

I media

Kontakt

Simon Matti

Matti, Simon - Professor

Organisation: Statsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Telefon: 0920-492331
Rum: A311 - Luleå»
Patrik Söderholm

Söderholm, Patrik - Professor

Organisation: Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Telefon: 0920-492078
Rum: A416 - Luleå»

Taggar