Simon Matti
Simon Matti, biträdande professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Foto: Melina Granberg Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Modell för lyckade klimatstyrmedel

Publicerad: 30 november 2016

Acceptansen för olika klimatstyrmedel skiljer sig åt mellan olika länder och påverkas bland annat av politisk kultur, graden av korruption och ekonomisk struktur. Nu ska en modell som beskriver dessa komplexa samband för första gången tas fram, för att klimatstyrmedel ska kunna tillämpas på ett mer effektivt sätt.

– Koldioxidskatten är ett exempel på ett styrmedel som är väldigt effektivt för att styra beteenden. I Sverige har vi haft den sedan 1990-talet och hos oss är den ganska accepterad. I Australien infördes den men togs bort nästan direkt. Där är man beroende av brunkolsindustrin, och en koldioxidskatt skulle indirekt drabba verksamheten, vilket påverkar acceptansen, säger Simon Matti, biträdande professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Låg acceptans ger låg effektivitet

Simon Matti menar att styrmedlen behöver anpassas efter sammanhanget. Därför ska forskarna genomföra ett antal experiment i elektronisk enkätform för att ta reda på hur människor reagerar på olika typer av styrmedel – forskning som nästan helt saknas i dagsläget. I ett föregående projekt har Norge, Australien och Nya Zeeland jämförts och nu adderas Sverige, Finland, Storbritannien, Polen och Tjeckien.

– Vi har EU:s klimatpolitik och internationella klimatavtal att anpassa oss till. Därför måste vi veta om det är möjligt för en uppsättning styrmedel att resa över till andra kontexter.

– Om man inför ett styrmedel som har låg acceptans blir människor mer benägna att försöka smita undan och hitta omvägar, och därmed blir styrmedlet mindre effektivt.

Modell som skapar förståelse

Bilden är komplex, men forskarna har redan skapat sig god kunskap om varför acceptansen av politiska styrmedel skiljer sig åt på individnivå och vilka mekanismer som spelar roll. Nu kommer de att fokusera på kontextens betydelse och Simon Matti menar att staten har en viktig roll. I slutändan ska en heltäckande modell kunna presenteras.

– I de flesta fall behöver staten gå in med styrmedel som skatter, avgifter, subventioner eller lagstiftning för att styra fram ett samarbete. Men staten ska ju handla i medborgarnas intresse och ur ett demokratiskt perspektiv. Och staten består av politiker, och politiker ska väljas om. De vill inte röra upp känslor hos väljarna. Därför riskerar styrmedel att sållas bort, om acceptansen hos medborgarna upplevs som låg eller obefintlig.

– Tidigare forskning har exempelvis visat att stödet för ekonomiska styrmedel är lågt i högkorruptionsländer. Där är förtroendet för staten lågt, eftersom medborgarna inte kan lita på politikerna, och inte heller på att intäkterna från en skatt används på ett bra sätt. De vet helt enkelt inte var pengarna tar vägen. Istället föredrar de en kraftig lagstiftning som skapar viss förutsägbarhet, avslutar Simon Matti.

Kontakt

Simon Matti

Simon Matti, Professor

Telefon: 0920-492331
Organisation: Statsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Taggar