Hoppa till innehållet
Riksdagen
Sveriges riksdag. Foto: Wikmedia Commons/Arild Vågen Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Gott betyg till statsvetenskaplig forskning vid Luleå tekniska universitet

Publicerad: 9 september 2021

Trots att det statsvetenskapliga forskningsämnet vid Luleå tekniska universitet är minst i Sverige står det sig relativt väl i jämförelse med de stora drakarna i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. Det framgår av en rapport från Vetenskapsrådet.

Under 2018–2019 tog Vetenskapsrådet, på regeringens uppdrag, fram ett förslag till en modell för nationella utvärderingar av forskningsämnen och tematiska forskningsområden. Utvärderingsmodellen är utformad för bedömning av forskningens kvalitet och genomslag i ett internationellt perspektiv. Under 2020–2021 genomfördes en pilotutvärdering av statsvetenskaplig forskning i Sverige.

Utvärderingen av den statsvetenskapliga forskningen vid Luleå tekniska universitet baseras på tre av ämnets övergripande forskningsområden, samt vetenskapliga publikationer mellan 2014-18. Sammanfattningsvis bedöms forskningen vara genomarbetad och originell och har också renderat artiklar i flera välrenommerade vetenskapliga tidskrifter inom respektive specialområde. Forskningen har även fått tydliga genomslag i praktiken och bland annat påverkat såväl beslutsfattare som andra aktörer och intressenter med koppling till forskningsområdena.

Fokus på specialområden

Simon Matti är ämnesföreträdare för statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Enligt honom har man i gruppen anat att forskningsämnet bedöms hålla en hög kvalitet av externa parter, inte minst finansiärerna som har varit förhållandevis frikostiga med forskningsanslag över tid.

– Vi är ett relativt ungt forskningsämne vid universitetet. Sedan starten har vi haft en tydlig strategi att fokusera på vissa områden i stället för att syssla med allt. Vi kan därför visa upp en spets inom frågor som rör miljö, klimat, naturresurser och energi, säger Simon Matti.

Att forskningsämnet är så litet tror han kan vara en styrka.

– Det medför att vi måste utvidga vår forskningsmiljö genom att bygga starka externa nätverk. Därtill är vi en starkt sammansvetsad grupp med ett starkt gemensamt intresse för våra specialområden. Hos oss finns inga konkurrerande forskargrupper. Vi drar åt samma håll och har ett gott samarbetsklimat. Dessutom har vi ett gott samarbete med andra forskningsämnen vid universitetet.

Men det finns förstås ingenting som inte kan bli bättre.

– Vi kan publicera ännu mer än vad vi gör idag. Men det kommer med tiden, när vår forskningsmiljö har mognat än mer. Vi kan också bli bättre på att systematiskt dokumentera det genomslag som vår forskning faktiskt får.

Oberoende expertpanel

Utvärderingen har genomförts av en oberoende expertpanel bestående av sex internationella ämnesexperter och två nationella experter. Totalt ingår 14 lärosäten i utvärderingen. Av rapporten framgår bland annat att forskningskvalitet och samhällsbetydelse är starkt kopplade till varandra; lärosäten vars forskningskvalitet är hög är också framgångsrika i att nå ut med sin forskning, såväl brett som till särskilt relevanta grupper.  

 

Simon Matti

Simon Matti, Professor tillika ämnesföreträdare

Telefon: 0920-492331
Organisation: Statsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle