Eva Alerby
Eva Alerby

Att lyssna till tystnaden

Publicerad: 28 november 2012

Eva Alerby har arbetat vid LTU sedan 1995 då hon antogs som doktorand i lärande. Numera arbetar hon som professor och ämnesföreträdare i pedagogik vid KKL, och är just nu aktuell med sitt arbete kring tystnad.

En av flera aspekter som Eva Alerby speciellt har intresserat sig för är vad det är som sägs i det som inte sägs – de många tysta budskap som dagligen förekommer när människor möts och interagerar. Hon enas med den franska filosofen Maurice Merleau-Ponty som menar att det finns något bortom det sagda, som inte kan kommuniceras muntligt – ett tyst och implicit språk.

– Om vi kopplar detta till skolans värld blir det därför viktigt att medvetandegöra tystnadens många olika uttryckssätt, men även vikten av att tillåta tysta mellanrum i lärandesituationer. Det är i de tysta mellanrummen som reflektion och lärande kan uppstå. Vi bör också stanna upp och fundera över om det är accepterat att en elev är tyst, eller om detta enbart ses som ett problem av skolan. Är det så att verbal aktivitet står över stillhet och kontemplation i dagens samhälle? Säger Eva Alerby

Eva Alerby poängterar att det finns flera aspekter av tystnad. Ibland är tystnaden efterlängtad och behaglig, medan den andra gånger kanske upplevs som både obehaglig och skrämmande. Tystnaden återfinns till exempel som en komponent i makt- och mobbningssituationer. Hon menar att det för skolans del därför handlar om att ”lyssna till tystnaden”, det vill säga att synliggöra tystnadens kraft – på gott och ont.

Spännande projekt

Under 2012 har Eva gett ut boken ”Om tystnad – i pedagogiska sammanhang” som hon presenterade på årets Bok och biblioteksmässa.

– Vägen fram till den färdiga boken har varit ganska krokig och själva skrivandet har varit en lång process. Redan i början av år 2000 väcktes mitt intresse för tystnad som fenomen och då speciellt tystnadens betydelse i olika pedagogiska sammanhang, säger Eva Alerby

Första uppsatsen med fokus på tystnad presenterade Eva Alerby vid en internationell konferens 2002 och den första vetenskapliga artikeln publicerades 2003. I september i år deltog Eva Alerby och en av hennes doktorander, Susanne Westman, vid International Merleau-Ponty Circle, på temat ”Self & Others, Silence & Solitude”, i New York.

– Sedan dess har jag mer eller mindre aktivt uppehållit mig kring detta och jag har dryga 10-talet publikationer, både nationella och internationella, inom området tystnad och pedagogik. Fjorton stycken i dagsläget om jag ska vara noga, säger Eva Alerby och fortsätter

– Eftersom jag under så många år, i olika sammanhang skrivit och pratat om tystnad kom tanken på att ge ut en längre text om tystnad i form av en bok – och det jag gjorde. Boken bygger alltså till viss del på tidigare texter, men fram för allt på helt nyskrivet material.

Eva Alerbys senaste publikationen är artikeln ”Vad är det som hörs i tystnaden?” för Pedagogiska Magasinet som kom i veckan. Hon har också precis korrekturläst kapitlet, ”Silence within and Beyond Education”, som hon skrivit för boken ”Attending to silence. Educators and philosophers on the Art of Listening” med planerad publicering i slutet av året. Första veckan i december i år presenterar Eva Alerby även en essä inom ramen för symposiet ”Giving Voice to Silent Knowledge” vid AARE konferensen i Sydney, Australien, som hon tillsammans med kollegor från LTU håller i.

– Tystnad är ett sådant otroligt spännande område och jag hittar hela tiden nya infallsvinklar, så fler texter lär det bli. Till exempel har jag fått en inbjudan att ingå i en panel och ett symposium om ”Silence, Serenity and Solitude” vid Philosophy of Education Society Great Britain konferens i Oxford nästa år, vilket är både hedrande och roligt. Nu ska jag bara skriva ihop något till dess, säger Eva Alerby.

Vilket är ditt favoritljud?

Tystnadens motsats är ljud och jag får ofta just frågan vilket som är mitt favoritljud och det finns så klart flera, men ett av de mest rofyllda ljud jag vet är när hästarna i stallet tuggar på sitt kvällshö. När det kommer till musik är jag ganska mycket en ”allätare”, men ska jag nämna några i detta sammanhang så får det bli den Australiensiska duon Angus & Julia Stone, säger Eva Alerby