Märtha Andersson
Märtha Andersson, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet. Foto: Anna Åström Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Estetiska lärprocesser främjar skriv-och läsutveckling

Publicerad: 11 april 2018

Ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet har använt estetiska lärprocesser med syfte att öka skolelevers språk-, läs- och skrivutveckling. I centrum står elevernas eget undersökande och skapande.

– Vi vet idag att undervisning med stöd av konstformer har en väldigt stor inverkan på barns lärande och att det finns en stark koppling mellan konst och barns läs-och skrivutveckling. Bilder som språkliga uttryck förmedlar, precis som språk, ett speciellt budskap och genom att ge sig in i meningsfulla samtal om dessa budskap når eleverna en djupare och mer mångsidig förståelse av den estetiska verksamheten. Genom att pedagoger skapar en god lärandemiljö så bidrar det också till att eleverna känner lust och motivation i skolarbetet, säger Märtha Andersson, universitetslektor på Luleå tekniska universitet.

Når en djupare kunskap

I projektet deltog fyra mellanstadieklasser där tre av klasserna fick i uppdrag att skapa en fiktiv civilisation i ett arktiskt klimat och en klass i ett tropiskt klimat.

– Eleverna anlitas som experter och amatörarkeologer. Pedagogernas roll är att skapa förutsättningar för gruppen att interagera som experter för att på så sätt nå en djupare kunskap om vilka livsbetingelser som krävs för flora, fauna och människor i denna fantasivärld, berättar Märtha Andersson.
Civilisationerna som barnen fantiserade fram hade många likheter men det fanns även skillnader.

– Familjebildningen var i båda fall organiserade som storfamiljer med stor öppenhet. En intressant aspekt var att papporna stannade hemma med barnen medan mammorna åkte runt i byarna och skaffade nya barn. På så sätt växte sig civilisationerna starkare. Jakt och fiske var centralt i både de arktiska och tropiska civilisationerna och alla var överens om att alla beslut skulle fattas demokratiskt. En skillnad var dock att barnen som jobbade med den tropiska civilisationen var mer fokuserade på fakta medan grupperna i de arktiska miljöerna var mer fria i tankarna. Jag tolkar det som att de eleverna kunde identifiera sig mer med en arktisk miljö på grund av sina egna erfarenheter och uppväxtmiljö, säger Märtha Andersson.

Svårt att mäta

Att jobba med estetiska lärprocesser som styrs av barnens eget skapande har fått en allt mer undanskymd roll i skolorna de senaste decennierna. Märtha Andersson tror att nidbilden av estetiskt lärande som flummigt och svårigheterna att mäta resultaten ligger till grund för denna utveckling.

– Många lärare uttrycker en osäkerhet inför estetiska lärprocesser och väljer därför att inte använda sig av detta i sin undervisning. Forskningen visar dock att genom estetiska lärprocesser så omskapar eleverna information till personlig kunskap genom ett kreativt och skapande förhållningssätt där den teoretiska kunskapen integreras med den praktiska. En kunskap som inte bara stannar inom skolans väggar utan som de sedan tar med sig och omsätter i andra sammanhang. Det är något som åtminstone inte jag tycker är flummigt.

Kontakt

Märtha Andersson

Andersson, Märtha - Universitetslektor

Organisation: Svenska med didaktisk inriktning, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-492547

Taggar